| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
BENGAL bäŋga4l l. beŋ-; best. -en; pl. -er; l. BENGALER -ga4ler, äfv. BENGALIER -ga4lier, stundom —302; best. -n; pl. =; ngn gg BENGALARE -ga3–lare2 l. —400; best. -en, äfv. -n; pl. =; i bet. 1 m., i bet. 2 m.||(ig.) l. r.
1) [jfr d. bengaler, t. bengale; jfr följ.] hindu i l. från Bengalen; ngn gg om i Bengalen bosatt person af annan ras; jfr BENGALES. Willman Resa 210 (1667). Det var .. en förolämpning, att en bengaler, sonen af en bengaler, dristade sig att befalla öfver gränsfolket. Montgomery Kipling Höglandsbild. 2: 73 (1891). Hvarken .. kines .. eller bengalier. Cavallin Kipling Kung 82 (1897).
2) [jfr BENGALIST 2] om vissa släkten l. arter (l. individer) af praktfinkarnas grupp. Många af de .. (till praktfinkarna) hörande foglarne föras till Europa under namn af bengalier. Brehm 2: 32 (1875). Blodfinkens trogne följeslagare är Bengalen, eller Fjärilsfinken, (Mariposa phoenicotis). Därs. 35.
Spalt B 1174 band 3, 1903