| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
BEREGNA, v. -ade.
(†) regna på, fukta med regn; bestänka; i pass. äfv.: få regn, fuktas af regn. En åker wardt beregnat, och then andre åkren som intet beregnat wardt, förtorkadhes. Am. 4: 7 (Bib. 1541). Beregnat, medh Regn öffuersköldh. Lex. Linc. (1640, under complutus). Muræus 3: 74 (1648). Nedkommen, har man på den smala brädden, som .. af fina vattenpartiklar oupphörligt beregnas, framför sig .. en gigantisk vattenstråle. Atterbom Minnen 443 (1818).
Spalt B 1242 band 3, 1903