| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
BESKATTNING beskat4niŋ, i Sveal. äfv. 032 (beska´ttning Weste; beskàttning Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt (1773)); best. -en; pl. -ar.
a) till BESKATTA 1 a. Direkt, indirekt beskattning. G. I:s reg. 1: 263 (1524). At wij genom then ena Beskattningen, effter then andra vthsugas. Rudbeckius Luther Cat. 105 (1667). En Beskattning bör hafva 3:ne hufvudegenskaper. Den bör vara billig, säker i utgåendet och icke skada Näringar eller förderfva sederne. Ad. prot. 1789, s. 768. Om beskattningens grunder i Sverige. Björnstjerna (1832; boktitel). Om svenska jordens beskattning. Bergfalk (1832; boktitel). Den kommunala beskattningen. Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 1: 69. Därs. 3: 293 (se under BESKATTA 1 a β). Progressiv beskattning af inkomst och förmögenhet. Wicksell (1895; boktitel). — särsk. (numera mindre br.) mer l. mindre konkret: skatt, gärd, pålaga. O. Petri Kr. 145 (c. 1540). The szwåre beskattninger .., som them så hart på halsen ligger. G. I:s reg. 16: 239 (1544). Vi .. som elliest inghen beskatning uppå våre undersåther gerne leggie ville. RA 1: 460 (1546). Ridderskapet och Adeln hade uthi förre tijder .. hulpit understödia thet allmänne bästa med stoore hielper och beskattningar af theras godz. RARP 6: 65 (1657). I Nord-Amerikas förenade Stater erlägges alldeles ingen direct Beskattning. Björnstjerna Beskattn. 12 (1832). Carl XII hade år 1713 infört ett nytt slag af beskattning, utgående med en viss procent af hvars och ens förmögenhet. Malmström Hist. 1: 12 (1855).
b) (numera föga br.) till BESKATTA 1 b. Huru är thet nu vthe medh plågharenom, och beskatningen haffuer en enda. Jes. 14: 4 (Bib. 1541; Luther: der Zins hat ein Ende, Vulg.: tributum). Pharao Necho .. ladhe een beskatning på landet. 2 Kon. 23: 33 (Bib. 1541; öfv. 1904: pålade landet en skatt, Luther: leget eine Schetzung auffs land). Gudz Folck bleff plågat, medh stoora Beskatningar, aff fremmande Hednisk Öfwerheet. J. Matthiæ 1: 81 (1658). — (†) Egypten .. / Som Ptolomei död i Roms beskattning lagt. Leopold 1: 2 (1790, 1814).
c) (†) till BESKATTA 1 c. G. I:s reg. 1: 324 (1523; se under BESKATTA 1 c). Tegel G. I 2: 139 (1622).
d) till BESKATTA 1 e. — särsk. konkret. Jag måste betala 2 ducater för ett rum i Cajutan, utom en likaså dryg beskattning för några skedar eländig skeppsmat. Leopold i 2 Saml. 7: 5 (1781).
e) till BESKATTA 1 f; skattning. Nilsson Fauna II. 2: 501 (1835, 1858; se under BESKATTA 1 f). Hvem är det, som jemte räfven gör största beskattning å det mindre villebrådet? Jo, den som snarar och gillrar! Tidn. f. idr. 1882, s. 28. Sockerraffinaderierna på Cuba lida sålunda årligen stora förluster genom binas beskattningar. Reuter i UVTF 36: 88 (1888). — (föga br.) konkret: afkomst. Men omtänksamt igen den störda kupan stoppas, / Och än af årets höst man ny beskattning hoppas. J. G. Oxenstierna 2: 104 (1796, 1806).
2) (†) till BESKATTA 2. J the daghar thå beskattningen skeedde. Apg. 5: 37 (NT 1526; öfv. 1883: i skattskrifningens dagar, Luther: ynn den tagen der schetzung, Vulg.: in diebus professionis, gr. ἐν ταῖς ἡμέραις τῆς ἀπογραφῆς). Schroderus Liv. 837 (1626; lat. censura). At .. wid beskattningen .. gifwa rettrådeliga och oswikeliga vp sin egendom. Swedberg Schibb. 462 (1716).
-FORM~2. skatteform. Samtiden 1871, s. 659. Det vidsträckta användandet hos oss af den personliga beskattningsformen. Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 3: 58. Bet. ang. kom. beskattn. 1900, Motiv s. 102. —
-FRIHET~20 l. ~02. skattfrihet. —
-FRÅGA~20. skattefråga. HSH 7: 224 (c. 1750). Dalin (1850). Schybergson Finl. hist. 2: 294 (1889). —
-FÖREMÅL~200 l. ~102. jfr -ARTIKEL, -OBJEKT. SFS 1862, nr 13, s. 18. Andra förordade vinet såsom ett ypperligt beskattningsföremål, andra tobaken. Carlson Hist. 4: 294 (1875). I skyldigheten att bygga och underhålla allmän väg, bro och färja deltaga .. följande beskattningsföremål: a) all jordbruksfastighet .. b) frälseränta. SFS 1891, nr 68, s. 3. PT 1904, nr 41 A, s. 3. —
-FÖRHÅLLANDE ~0200. skatteförhållande. Komiterades för undersökning om Beskattnings-förhållanderna i Riket underdåniga Berättelse (1834; titel). Samtiden 1873, s. 134. —
-FÖRRÄTTARE~0200. jfr -MAN. Den ofantliga liberalitet, med hvilken våra beskattningsförrättare förfara. NDA 118 (1876—77). —
-GREN~2. Björnstjerna Beskattn. 31 (1832). Alla de upptagna beskattnings- eller rättare Statsbidrags-grenarnes närvarande förhållanden. B. Rosenblad i Ber. ang. beskattn.-förh. 1834, s. 41. —
-GRUND~2. grund efter hvilken skatt påföres (ngn l. ngt). Ad. prot. 1789, s. 800. G. Cassel i Ekon. tidskr. 1901, s. 5. —
-KOMMITTÉ~102. kommitté för behandling af skattefrågor; särsk. om hvar och en af de lokala kommittéer som hafva att deltaga i den årliga taxeringen (inom sitt distrikt), näml. bevillningsberedning, taxeringsnämnd o. pröfningsnämnd; beskattningsnämnd. Ad. prot. 1800, s. 1114. A. Hedin i Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 1: 104. —
-KVOT~2. särsk.: kvot som erhålles gm att dela ett lands hela skattesumma med dess folkmängdssiffra o. som sålunda angifver det genomsnittliga årliga skattebeloppet per invånare. Björnstjerna Beskattn. 256 (1832). —
-LAG~2, r. l. m. skattelag. LBÄ 36—38: 178 (1800). Komiténs förslag till beskattningslagar för stat och kommun. J. H. G. Fredholm i Bet. ang. kom. beskattn. 1900, Reserv. s. 25. —
-LÄNGD~2.
2) till 2: censuslista, mantalslängd. De Romares beskattnings eller mantals längder. Hof Förkl. 19 (1765). Tvåhundradesextiotvå tusen trehundradetjugutvå personer infördes i beskattningslängden (i Rom år 293 f. Kr.). Kolmodin Liv. 3: 364 (1832). —
-MAKT~2. jfr -MYNDIGHET. Schönberg Bref 3: 38 (1778). Representationens beskattningsmakt. Hedin Rev. qv. 39 (1879). Stavenow G. III 104 (1901). särsk. konkret. Icke ringa svårighet möter för beskattningsmagten att tillbörligen träffa det .. rörliga kapitalet. Detta har nemligen alltför många utvägar att undandraga sig beskattningsmyndigheternas kännedom. Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 3: 265. —
-MAN~2. (numera föga br.) jfr -FÖRRÄTTARE. LBÄ 36—38: 178 (1800). Trolle-Wachtmeister 1: 150 (1809). —
-MEDEL~20.
1) medel gm hvilket ngn l. ngt beskattas. Tullen användes ej blott som beskattningsmedel för att höja statsinkomsterna, utan äfven för att ordna handeln och höja näringarna. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 90 (1881).
2) (mindre br.) i pl.: penningmedel som inflyta i form af skatt(er), skattemedel. Björnstjerna Beskattn. 109 (1832). —
-MYNDIGHET~200 l. ~102. jfr -MAKT. H. Forssell i Sv. tidskr. 1871, s. 280. 2 NF 3: 111 (1904). särsk. konkret. De förberedande beskattningsmyndigheterna. NDA 154 (1876—77). Skatteregl.-kom. bet. 1881 —83, 3: 265 (se under -MAKT). Det dröjde .. länge, innan (svenska) riksdagen kunde göra sig gällande som definitivt beslutande beskattningsmyndighet. 2 NF 3: 111 (1904). —
-MÄRKE. (i Finl.) skattemärke; jfr -TECKEN. Stämpelaftryck, tullstämpel, eller annat allmänt beskattningsmärke. FFS 1889, nr 39, s. 58. De i Stämpelkontorets vård anförtrodda beskattningsmärken. Därs. 1894, nr 10, s. 2. —
-NORM ~2. norm efter hvilken skatt pålägges l. utgår. Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 3: 376. Den allmänna bevillningen eger här (dvs. vid uttaxering af landstingsmedel) enligt lag allenast sekundär betydelse såsom beskattningsnorm. Bet. ang. kom. beskattn. 1900, Motiv s. 78. —
-NÄMND~2. nämnd för behandling af skattefrågor; (numera) särsk. om bevillningsberedning, taxeringsnämnd o. pröfningsnämnd; jfr -KOMMITTÉ. Vid skattebevillningar hade de (dvs. bönderna i Sv. under medeltiden) sina Ombud, landskapsvis, uti beskattningsnämnderne. Nordström Samh. 1: 376 (1839). Den af vederbörande beskattningsnämnd verkstälda taxering. SFS 1892, nr 44, s. 84. —
-OBJEKT~02. skatteobjekt; jfr -FÖREMÅL. Beskattningsobjektet kaffe. H. L. Rydin i Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 4: 86. G. Cassel i Ekon. tidskr. 1901, s. 2. —
-ORT~2. ort där ngn l. ngt (bör) beskattas; jfr SKATTSKRIFNINGS-ORT. Bet. ang. kom. beskattn. 1900, Motiv s. 130. Bestämmelsen angående beskattningsorten för näringar: hvarje näring skall beskattas i den kommun, där den drifves. G. Cassel i Ekon. tidskr. 1901, s. 21. SFS 1902, nr 84, s. 9 (i öfverskrift). —
-PLIKTIG~20. skattpliktig; särsk. om sak. Det .. beskattningspligtiga råsockret. SFS 1896, nr 31, s. 1. —
-PRINCIP~02. jfr -GRUNDSATS. SP 1780, s. 94. Den progressiva beskattningsprincipen. G. Cassel i Ekon. tidskr. 1901, s. 11. —
-RÄTT~2, sbst. Schönberg Bref 1: 96 (1772). Den beskattningsrätt, som riksdagen besitter, är .. svenska folkets ”urgamla rätt”. Svedelius Statsk. 1: 145 (1868). Landstingens beskattningsrätt. Bet. ang. kom. beskattn. 1900, Motiv s. 78. Kommunens beskattningsrätt. G. Cassel i Ekon. tidskr. 1901, s. 16. (Med) Beskattningsrätt .. förstås rätten att besluta, huru de för statsbehofvens täckande nödiga statsinkomsterna skola åvägabringas. 2 NF 3: 108 (1904). jfr SJÄLF-BESKATTNINGS-RÄTT. —
-RÄTTIGHET~200 l. ~102. (numera mindre br.) jfr -RÄTT. Schönberg Bref 3: 36 (1778). Adlerbeth Ant. 1: 83 (c. 1792). —
-SKALA~20. De lägsta på beskattningsskalan (betalte till Älfsborgs lösen), drängen öfver 15 år 1 och pigan 1/2 riksdaler hvardera. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 95 (1881). —
-SYSTEM~02. AB 1831, nr 9, s. 4. Det .. indirekta beskattningssystemet. Ber. ang. beskattn.-förh. 1834, s. 39. G. Cassel i Ekon. tidskr. 1901, s. 16. —
-TECKEN. (i Finl.) jfr -MÄRKE. Hundegaren bör erhålla ett på kommunens bekostnad anskaffadt beskattningstecken, lämpligt att å djuret anbringas. FFS 1894, nr 47, s. 11. —
-TITEL~20. skattetitel. Grundräntan, den tyngsta af alla beskattnings-titlar. Björnstjerna Beskattn. 30 (1832). —
-VERK~2. (numera mindre br.) = -VÄSEN. Det (dvs. hemliga utskottets betänkande) innefattade grunderna till hela beskattningsverket. Adlerbeth Ant. 1: 139 (c. 1792). SvT 1852, nr 19, s. 3. —
-VÄG~2. särsk. i förb. i beskattningsväg, stundom -vägen, med hänsyn till beskattning(en). Det är Jorden i vårt Land, som är det väsendteligaste vi påräkna i beskattningsvägen. Ad. prot. 1789, s. 701. Läkare .. äro .. i beskattningsväg .. lyckligare lottade. H. L. Rydin i Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 1: 140. —
-VÄRDE ~20. beskattningsbart värde. För hvarje 1,000 fr(ancs) af förmögenhetens beskattningsvärde erlägges (i Zürich) 1 fr(anc), då för den beskattbara inkomsten erlägges 2 fr(ancs). H. L. Rydin i Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 1: 184. —
-VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. jfr -VERK. Svenska beskattningsväsendet. Ber. ang. beskattn.-förh. 1834, s. 1. PT 1903, nr 157 A, s. 3. —
-ÅTGÄRD~20 l. ~02. NDA 117 (1876—1877). Olämpliga beskattningsåtgärder. G. Cassel i Ekon. tidskr. 1901, s. 28. —
Spalt B 1458 band 3, 1905