Publicerad 1905   Lämna synpunkter
BESKÄRMELSE, sbst.1, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(-ilse G. I:s reg. 1: 3 (1521), 17: 341 (1545) m. fl. ställen)
Etymologi
[fsv. beskärmilse, beskärm, skydd, försvar]
(†) vbalsbst. till BESKÄRMA, v.1.
1) till BESKÄRMA, v.1 2: beskärm, hägn, försvar. Göra daktingan med nogen utlenskan herra eller andra till Rikxens .. beskermilse. G. I:s reg. 1: 3 (1521). Til at vinna de Andelige, tog Albrecht genom et särskilt bref Klerkeriet i Upsala-Stift med all dess egendom i löst och fast under sin beskärmelse mot alt åkommande förtryck. Dalin Hist. 2: 545 (1750). — särsk.
a) konkretare. Beskermelsze för Jäppe Tordtsonn. G. I:s reg. 18: 606 (1547; om försvars- l. skyddsbref); jfr BESKÄRMELSE-BREF.
b) till BESKÄRMA, v.1 2 a. Gudz thens aldrahögstes nådiga wärn och Fadherliga beskärmelse. Phrygius Likpr. ö. Malin Rosengren A 4 b (1608). Wi .. bedie, at tu .. wille .. kringhwärfwa osz med tin beskiärmelse. Handb. 1693, s. 220.
2) till BESKÄRMA, v.1 3: (väpnadt) försvar, skydd. Den Loflige (polska) Nationen .., til hvilkens beskärmelse och försvar Vi endast och allena Vår krigs-mackt införa. Nordberg 1: 243 (1740).
3) till BESKÄRMA, v.1 4: skydd; konkret. I dessa städer skolen I göra eder beskärmelser, det är Hus. Almqvist Törnr. b. 1: 54 (1839).
Ssg (till 1): A: BESKÄRMELSE-BREF. (beskärmelses- Westén (1663)) [fsv. beskärmilsa bref; jfr ä. d. beskiermelsebrev] (†) försvarsbref, skyddsbref; fribref; jfr BESKÄRMS-BREF. Thet beskermelse och nåde breff, som Wijborgs stadh .. är medt privilegierett. FH 1: 236 (1542). Förlåtelses- och Beskärmelses-Breef för M:r Sam. Hammarino, hans Hustro och Barn. Westén Hofcler. hist. 1: 637 (i handl. fr. 1663). Et beskärmelse-bref för Upsala-Domkyrkas Folk och gods från alla Kungeliga utskylder. Dalin Hist. 2: 347 (1750). Torekows fiskläge .. med en ansenlig kyrka, som .. år 1344 fick ett beskärmelsebref af Magnus Smek. Brunius Sk. k. 175 (1850). särsk.: anståndsbref, moratorium. Stiernman Riksd. 1753 (1675). Anståndz beskiärmelse eller Järnbref. Thetta är en förmon, som Konungen lemnar någon giäldbunden, at hans Creditorer ey få på någon viss tijd, genom uthmätning uthtaga, hvad the hos honom hafva at fodra, ey heller låta inmana honom för giäld. Nehrman Inl. t. jur. civ. 305 (1729).
B: BESKÄRMELSES-BREF, se A.

 

Spalt B 1546 band 3, 1905

Webbansvarig