| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
BESKÄRM beʃær4m (beskä´rm Weste), n. ((†) m. G. I:s reg. 1: 6 (1521), RA 2: 33 (1561), A. Oxenstierna Bref 4: 129 (1644)); best. (mindre br.) -et; pl. (bl. i konkretare anv., knappast br.) =.
a) (mindre br.) i fråga om inflytelserik person, myndighet, regent o. d. RA 1: 694 (1560). Detta .. länder den betrychte Gudz försambling till beskerm och Wårt käre FädernesLand till säker rooligheet. RARP 1: 173 (1632). Vij .. begära (icke) hans (dvs. danske konungens) beskerm eller defension. RP 8: 340 (1640). Stiernhielm Lycks. Cartel (1650). Gref Jacob af Halland (hade) .. afstådt hela sit Grefskap til Håkan evärdeligen och gifvit sig med sina barn under hans beskiärm. Dalin Hist. 2: 353 (1750). Guds kyrka .. / Skall .. åt de trogna .. / Beskärm och trygghet gifva. Runeberg 4: 25 (1857). Till Roms och den heliga stolens beskärm mot langobarderna .. påkallade (påfven) de frankiske konungarna Pipins och Karl den stores hjelp. NF 13: 1327 (1889). — särsk.
α) [jfr mnt. de untpheng ene an sin bescherme] i uttr. taga (ut)i l. under sitt beskärm, taga i l. under sitt beskydd. Jach .. gör allom wetherlighet, thet Jach .. haffwer taghit .. Thromæn och vndersata, Borgomestare, Byfogitte, Raadmæn och menigheten ij Jöneköpung .. vdii mijn och Rijchesens heghen, fredh, beskerm, och forswar. G. I:s reg. 1: 6 (1521). (De af saxarna hårdt ansatta danskarna) hade .. sitt budh till Konungen i Sverige, begiärandes at han ville .. taga them under sitt beskierm. L. Petri Kr. 14 (1559).
β) (†) i uttr. hafva (och hålla) (ut)i sitt beskärm, hägna, värna, försvara. Vill tu och hafva och hålla uti tin konglige hängn och beskerm kyrkiones och thens helge evangelii ämbete sampt medh the personer, som ther uti stadde äro och tiena skulle? RA 2: 33 (1561; fråga till E. XIV vid konungaedens afläggande).
γ) konkretare, om person (l. myndighet o. d.) som beskyddar (l. har att beskydda) ngn l. ngt (jfr b β). Mannen .. skal wara hennes (dvs. kvinnans) beskärm och förswar. Handb. 1529, s. B 3 a. En troghen wen är itt starkt beskerm. Syr. 6: 14 (Bib. 1541). Iagh skiuter alt dätta nest Gudh alsmectigh til E. H. Excellens, som är mitt ändesta beskärm härutinnan. Rudbeck Bref 49 (1668). En af Cluhas furstar var Ràmor. / De usles beskärm han var. Arfwidsson Oisian 1: 249 (1842).
b) (i sht i religiös stil) motsv. BESKÄRMA, v.1 2 a, i fråga om Gud l. gudomlighet l. annat högre väsen: beskydd, omvårdnad, hägn. Giff .. ath wåra dagha mågha vnder titt (dvs. Guds) beskerm rolighe bliffua. Mess. 1531, s. C 3 b. Then ther vnder then höghstas beskerm sitter. Psalt. 91: 1 (Bib. 1541; Luther: Wer vnter dem schirm des Höhesten sitzt). (Gud) warder och så H: K: M: och oss, vnder sine wingers beskärm .. nådeligen widh macht hållendes och beskärmendes. G. I:s reg. 18: 247 (1547). Således hafwa the (dvs. israeliterna) .. hafft ett trygt beskärm emot theras fiender när the höllo sigh till honom (dvs. Gud). Rudbeckius Kon. reg. 172 (1615). Himmelens beskärm höll honom ryggen fri. Kolmodin Qv.-sp. 1: 376 (1732). Gif oss nåd att i denna natt trygge hvila under Ditt beskärm. Handb. 1811, s. 44; jfr Handb. 1894, s. 50. När, honom (dvs. Gud) lydig, honom täck, / I hans beskärm du hvilar, / Så bäfva ej för nattens skräck / Och ej för dagens pilar. Ps. 1819, 225: 2. Han .. strider under Guds beskärm. Franzén Pred. 4: 245 (1844). — särsk.
α) (numera mindre br.) i uttr. befalla (ut)i (förr äfv. under) Guds beskärm o. d. Befallandes her medh E(ders) H(errlighet) .. uthi Gudhz nådige beskydd och beskerm. Hist. tidskr. 1905, s. 43 (slutord i bref fr. 1622). Wij .. befalle Eder gode Herrar under thens allrahögstes krafftige beskierm. RARP 6: 156 (1657). Befallandes här medh min gunstige Läsare i thens Högstes beskerm. Stiernhielm VgL Föret. 2 (1663).
β) konkretare (jfr a γ). En gudh moste wara till, .. som .. är itt beskerm för alt oondt. O. Petri Men. fall B 1 b (1526). Fruchta tigh intit Abram, iagh är titt beskerm. 1 Mos. 15: 1 (Bib. 1541). Herren är thens fattighas beskerm, itt beskerm j nödhenne. Psalt. 9: 10 (Därs.; öfv. 1904: en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider). O Gudh .. / Tänd vp tins Helge Andes lius / Som lyser vthi hwarje huus; / War thesz beskärm i allan tijd. Ps. 1695, 301: 3. Kungars Kung och folks beskärm. Dalin Vitt. I. 1: 44 (c. 1745). Öfvergifven af sina jordiska vänner, .. fästade han sin förtröstan allt mera öfverlåtande på den Vän, som varit hans beskärm allt ifrån ungdomen. Wallin Rel. 4: 238 (1837). Pris vare .. Zevs, gästrättens beskärm. Risberg Aischylos Agam. 14 (1890).
2) (numera knappast br.) motsv. BESKÄRMA, v.1 3: skydd, försvar; undsättning; jfr BESKYDD 2. Ath hoon beholler craffwelen ther hoss siigh .. landit tiil beskerm och bestondt. G. I:s reg. 2: 202 (1525). Vm wij .. nödgadis för wårtt och wåre Rijkers beskerm och wärn skull, någet företage. Därs. 17: 339 (1545). Swerd och wäria är .. nyttigh när man brukar thet rett, thet är, til beskerm och beskydning. L. Petri 2 Post. 137 a (1555). Ther häriade han .. förr än Tyrannen Nabis .. kom Landet til beskärm. Schroderus Liv. 535 (1626).
3) (nästan bl. i poesi o. högre stil) motsv. BESKÄRMA, v.1 4: skydd; jfr BESKYDD 3. Icke smorde the (dvs. apostlarna) noghen j then acht at sådana smörielse skule wara honom för itt weghabreff (dvs. respass) eller beskerm emellen dieffuullen och hans siel. O. Petri Handb. 1529, s. A 3 a. (Häckar af hagtorn, törne m. m. äro) et makalöst beskärm för åker och äng, emedan stormen och andra kalla väder härigenom blifva motade. Kalm Resa 1: 155 (1753). Jernskölden, som han kastat på ryggen till sitt beskärm. Gumælius Th. Bonde 344 (1828). Sjelfva Alpines vilda svärm / För stormen sökt sig ett beskärm. Arnell Sjöfr. 117 (1829). Den (dvs. mosstappen) kunde tjäna (löfsmygarna i deras bo) som skydd och beskärm emot sjö- och nordanvinden. Gellerstedt i PT 1904, nr 53 A, s. 3.
Spalt B 1540 band 3, 1905