| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
BESKYDD beʃyd4 (besky´dd Weste), n. ((†) m. Gustaf II Adolf 550 (1632), N. Av. 24 okt. 1657, s. 5; jfr RARP 1: 41 (1627; se under 1 b α) o. Placat 28 nov. 1666, s. A 3 a (se under 1 a α)); best. -et; pl. (i konkret anv., föga br.) = (Dalin Hist. 1: 37 (1747)).
i ä. tid ej sällan i (den allittererande) förb. beskydd och beskärm.
1) motsv. BESKYDDA 1: hägn l. skydd l. försvar l. (under)stöd l. hjälp l. värn som en maktinnehafvare l. inflytelserik person l. regering l. myndighet o. d. gm sin auktoritet låter komma en hjälpbehöfvande l. i ngt afs. ogynnsamt ställd person (l. grupp af personer o. d.) till del; omvårdnad som ägnas ngt af inflytelserik person l. myndighet osv.; jfr BESKÄRM 1.
a) i allm. Lämna ngn beskydd mot hans fiender l. vedersakare. Söka, begära, åtnjuta ngns beskydd. Peder Canceler och nogher andher scalkar .. haffua nw giffuith siigh in wthij norgie paa thet ath the ther schulle haffua beskydt och beskerm. G. I:s reg. 2: 209 (1525). Wee the afffelligha barnen, sägher Herren, the som rådhslå vthan migh, och vthan min anda beskydd sökia. Jes. 30: 1 (Bib. 1541). Academien innesluter sig uti Eders Kongl. Maij:ts nådiga hägn och beskydd. Höpken 1: 386 (1740). Löst folk utan pass och beskydd (dvs. laga försvar), som Tartare och flere Landstrykare. Dalin Hist. 2: 338 (1750). Jag vil .. bedja om edart beskydd. Ågren Gell. 173 (1757). J kunnen göra val emellan Roms beskydd, / Och allt det tömda blod som skall ett afslag hämna. Leopold 1: 7 (1790, 1814). (Regenterna) förbehöllo sig endast, att förblifva källan till allt lagligt beskydd. PT 1821, nr 122, s. 2. Staden Revel .. sökte Konung Eriks beskydd. Ekelund 1 Fäd. hist. II. 1: 67 (1830). Du är för vek att lefva utan ett fast och manligt beskydd. Carlén Bull. 1: 440 (1847); jfr δ. Under beskydd af danska Kronprinsens båda gunstlingar, Bülow och Colbiörnsen, hade Manderfelt lyckats vinna tillträde till Kronprinsen. Hellstenius G. III:s danska politik 39 (1862). — särsk.
α) i uttr. taga (förr äfv. anamma) i beskydd (mot) l. i (äfv. under) sitt beskydd (jfr b γ), taga i sitt hägn, taga sig af, taga i försvar. Karl Knutsson tog Engelbrekts mördare i beskydd mot den uppretade allmogen. Wij .. tage och anamme thenne .. hustru Margarete Per Monssons på Åsta, vdi wårtt kongelige hegn, beskyd och förswar. G. I:s reg. 17: 122 (1545). Hafver H. M:t .. dett Nougordsche herschapett (dvs. det novgorodska landet) .. udi sitt konungzlige och nådige beschyddh och försvar tagitt. Oxenst. brefv. 5: 7 (1612). Efftersom Wij alle sådane gamble Monumenter .. vthi Wår Konungzlige Hägn och Beskydd anamma låte. Placat 28 nov. 1666, s. A 3 a. Han bad .. det Adalrik ei ville taga förrädare i sitt beskydd. Mörk Ad. 2: 436 (1744). Krigsfånge som i beskydd tagen är. Krigsart. 1798, 6: 3. Julianus tog dem (dvs. judarna) serskildt under sitt beskydd. Rydberg Ath. 248 (1859, 1866; uppl. 1876: hägn).
β) (†) i uttr. hafva i beskydd (jfr b α slutet), hålla under beskydd, hägna, värna, försvara (ngn l. ngt mot ngn l. ngt). Opå thet thu i hans fråware .. hans hustru och huus effther wår befalningh vdi beschyd och beskärm för oförrätt .. haffwe wiltt. G. I:s reg. 17: 194 (1545). Koning Göttstaff (har) .. hollet oss vnder förswar och beskydd frå all oret. Svart G. I 146 (1561).
γ) i uttr. stå (äfv. vara) under (ngns) beskydd (jfr b δ), åtnjuta skydd l. stöd l. försvar af (ngn), stå under (en persons) protektion l. (ett rikes) protektorat, vara (ngns) klient; ställa sig (gifva sig o. d.) under (ngns) beskydd o. d., ställa sig under (ngns) protektion l. protektorat. En Quinna som haffuer förswar, och är vnder ens beskydd. Lex. Linc. (1640; under clienta). Client, (dvs. den) som är vnder annars beskydd. Swedberg Schibb. 255 (1716). Södra Tyskland .. stod (delvis) under Svenskarnes omedelbara beskydd. Ekelund 1 Fäd. hist. II. 1: 164 (1830). Då .. Haruk (Barbarossa) .. stupat (1518), begaf sig Schereddin under Turkiska Sultanens beskydd, såsom hans vasall. Dens. N. hist. 1: 50 (1833). Polska hären underkastade sig med palatinaterna Posen och Kalisch den svenska konungens beskydd. Carlson Hist. 1: 104 (1855). Ön Ösel stälde sig under Danmarks beskydd. Odhner Lärob. 131 (1869, 1886).
δ) (i sht i högre stil, numera mindre br.) konkretare om person (l. myndighet o. d.) som beskyddar (l. har att beskydda) ngn l. ngt (jfr b ε). (Den som ”tienar det Allmänna för dess bästa skull” är) det Allmännas Lycka, Änkans beskydd. Dalin Arg. 1: 231 (1733, 1754). Lovisa Ulrica, .. Dygds och Sannings Beskydd. Därs. Tillegn. (1754). jfr: Gud har satt honom (dvs. mannen) till hennes (dvs. kvinnans) beskydd och icke till hennes tyrann. Tegnér 4: 113 (1830).
b) motsv. BESKYDDA 1 b, i fråga om Gud l. i allm. högre väsen: omvårdnad, hägn, beskärm. Igenom thens Aldrahögstes beskydd och bijstånd. Kyrkol. Föret. 4 a (1686). Jag .. önskar Guds beskydd och välsignelse öfver vår nådiga Höga Öfverhet. Dalin Arg. 1: 22 (1733, 1754). Under Ditt beskydd hafver jag denna natt hvilat trygg. Handb. 1811, s. 41. — särsk.
α) i numera obr. förb. Han wärdiges för sijn barmhertighet skuld holle ännu sin Gudomlige beskydd och beskärmelsse öfwer E: K: Mt:. RARP 1: 41 (1627; möjl. förkortad skrifform för beskyddelse och beskärmelse). O Gud, wår Konung hafw i tanckar, / War honom till beskydd, ehwarest som han är. Fånge 24 (c. 1710). — särsk. i uttr. hafva i beskydd (jfr a β). Haf them ock i beskydd o Gudh! / Som lyda tina helga Budh. Ps. 1695, 296: 12.
β) (i religiös stil) i uttr. befalla i Guds beskydd. Kyrkol. 3: 13 (1686). Fiskaren .. steg i båten, fattade .. årorna, befallte sin själ i Guds beskydd, och lade ut. Carlén Lindorm 7 (1839). — särsk. (†) i afslutningsformel i bref o. d. (Vi) befale .. Edher .. vthi Gudz thens Alzmechtiges beskydd och beskärm, til all wälferdh. .. Carl. Mandata Sigismundi P 4 a (1596). (Jag) vill härmedh besluta (dvs. sluta mitt bref), och E(ders) H(errlighet) .. uthi Gudz beskydh troligen befahladh hafve. Oxenst. brefv. 8: 4 (1625). Carl XI (1679) i Hist. handl. XVIII. 2: 4.
γ) i uttr. taga i beskydd l. i (äfv. under) sitt beskydd (jfr a α). Then som idher haffuer tagit j sitt beskydd. P. Erici 2: 263 a (1582). Gud .. tage oss alle sambtligen vnder sin helga beskyd. Gustaf II Adolf 550 (1632). Du (Gud) värdes taga detta Tempel i Ditt allsmägtiga och nådiga beskydd! Handb. 1811, s. 152.
δ) i uttr. stå under (ngns) beskydd (jfr a γ). Kyrkan stod under den h(elige) Michaels beskydd eller bar hans namn. Westee (1842).
ε) konkretare (jfr a δ). Hierteligha käär haffuer iagh tigh, Herre .. Min skiöld och mijns saligheetz horn, och mitt beskydd. Psalt. 18: 3 (Bib. 1541; öfv. 1904: mitt värn). Gudh alzmectig, som alles retferdiges beschyd och hielp är. RA 2: 193 (1568). N. Av. 24 okt. 1657, s. 5. Jag öfverlemnar mig med kropp och själ i Dina händer; Din faderliga vård vare mitt beskydd. Handb. 1811, s. 43; jfr Handb. 1894, s. 2.
ζ) (föga br.) abstraktare: handling(en) l. förhållande(t) att (ngn) beskyddar (ngn l. ngt), beskyddande. Guds beskydd af menskligheten. Hwasser V. skr. 2: 265 (c. 1845).
c) motsv. BESKYDDA 1 c: uppmuntran l. befordran l. omvårdnad l. protektion som högt uppsatt l. inflytelserik person ägnar ngn l. ngt, särsk. vetenskap o. konst l. dessas idkare, vetenskapliga institutioner o. d. Det nådiga beskydd, som Hans Kongl. Maj:t (G. III) .. lemnat vitterheten i sitt land. Kellgren i 1 SAH 1: 49 (1786, 1801). Handeln och näringarne njöto Konungens synnerliga beskydd. Ekelund 1 Fäd. hist. II. 1: 174 (1830). Det (dvs. hofvet) tog konster och vetenskaper under sitt beskydd. Cronholm Lig. 1 (1839); jfr a α, b γ. Hedin Ludvig XIV:s tidehv. 6 (1895). — särsk. motsv. BESKYDDARE 1 b slutet. En välgörenhetsbasar under beskydd af kronprinsessan. Wenström o. Harlock (1904). Under Hans Majestät Konung Oscar II:s höga beskydd har Artillerimuseum upprättats år 1877. Inskrift å minnestafla i Artillerimuseum i Sthm (1904).
d) med klandrande bibegrepp af alltför tydligt visadt beskyddarskap l. högdragen l. nedlåtande protektion; jfr BESKYDDA 1 d. Jag som fått tåla beskydd af feta händer som bara räckt mig pekfingret att trycka. Hallström Sparfvert 14 (1903).
2) (numera mindre br.) motsv. BESKYDDA 2, om skydd l. försvar medelst vapenmakt; jfr BESKÄRM 2. H. K. Maiet. .. sågh .. hwadh stoore .. Summor penningar och fetalia behöffwas wille, til Rijkzsens defention, förswar och beskydd. Svart Är. 75 (1560). Dahlstierna Kunga skald B 1 a (1697). Han var .. den endaste, hvilken uti dessa hårda omständigheter kunde taga sig sit Fäderneslands beskyd an. Celsius G. I 64 (1746, 1792). Från Korinthos (hade) anländt en trupp soldater till Delfis beskydd. Rydberg Ath. 33 (1859, 1866; uppl. 1876: hägn).
3) (numera föga br.) motsv. BESKYDDA 3, om skydd som lämnas ngn l. ngt af ett föremål; jfr BESKÄRM 3. The kyrkior och closther som liggia på malmana vthanför stocholms stad them til stort men som j stadhen boo nær fegd ær och fienderne til beskyd och bistånd. G. I:s reg. 4: 225 (1527). Effter som Fienden nu förer sina stora Stycken (dvs. kanoner) här ifrån, sittia wij (i Riga) vthi godt beskydd. N. Av. 23 okt. 1656, Part. s. 2. Löper then, som hemma är, ur hus, gård eller farkost, tå han ther beskydd hafva kan, och får skada: eller får then skada, som sitt beskydd ther söka vil, förr än han tit kommer; tå är ej edsöre brutit. MB 20: 3 (Lag 1734). (Ekar) måste och sättias rätt i hop, nembl. icke öfver Tre alnar, emellan hvart Trä, på det at det ena, må hafva beskydd af det andra, emot stormväder och hårda Vintrar. Rosensten Skog. 3 (1737). I åkrarnas beskydd sig några blommor bergat. J. G. Oxenstierna 2: 66 (1796, 1806). — konkret om naturföremål l. befästningsanläggning o. d. Klipponar skola wara hans fäste och beskydd. Jes. 33: 16 (Bib. 1541; öfv. 1904: klippfästen skola vara hans värn). Deras bärgsklyfter och vildmarker begynte nu ej synas dem nog tilräckeliga beskydd mot Landvinnares äregirighet. Dalin Hist. 1: 37 (1747). På något afstånd (från den yttre stadsmuren) vidtager åter ett nytt beskydd, en circumvallationslinia, bestående af en mängd skansverk. Atterbom Minnen 206 (1818).
B: BESKYDDS-BREF. (beskydde(-) Växiö domk. akt.) [jfr d. beskyttelsesbrev] af öfverhet l. myndighet utfärdadt bref som tillförsäkrar ngn skydd l. säkerhet mot ngt (l. fritager ngn från en prestation), skyddsbref. Denne Collect uhrsechtar sigh pastor i Ölmstadh at uthgöra för sin försambling, beropande sigh på Kongl: beskydde bref för dhe kyrckior, som stå under kyrckiobyggnadh sielfva, at uthgifva till fremmande kyrckiors reparation. Växiö domk. akt. 1707, nr 685. Beskyds-bref ifrån inmaning för skuld. Serenius (1734; under protect). Konung Gustaf (gaf) Prästerskapet sit beskydds-bref emot alt olaga öfvervåld. Botin Hem. 2: 115 (1756, 1789). Dräper någor den, som undfått Salvagarde eller Beskyddsbref. Krigsart. 1798, 6: 6. —
-HERRE. skyddsherre. (Jag) Berätter här medh .., at wij osz på denna Orten (Thorn) .. til Hans Kongl. Maytz. i Swerige (aldenstundh wij doch een Beskydz Herra hafwa moste ..) godhwillieligen begifwit hafwa. N. Av. 20 dec. 1655, nr 2, s. 2. —
-TECKEN. Äre wij förthenskuldh förorsakede till att lathe fiendtlige hemsökie them (dvs. bönderna i Halland) och icke (låta dem) niuthe wårtt beschydz thecken. RR 1563, 2: 236. Ärnade man icke behålla det intagne landet, förhärjades det (på 1500-talet) .. undantagande de bland landets inbyggare, som undertiden kunde hafva ärhållit särskildte freds- eller beskydds teken. C. Adlersparre i VittAH 3: 366 (1793).
Spalt B 1508 band 3, 1905