Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESTIGBAR besti4g~ba1r, äfv. (i sht i Sveal.) 03~2, adj.
(i sht i skriftspr.) till BESTIGA 1: som kan bestigas; i sht till BESTIGA 1 b; jfr BESTIGLIG. Högsta bestigbara toppen af Zeusberget. Bremer G. verld. 6: 63 (1862). Den bekvämt bestigbara Älgsjökullen. Sv. turistfören. resehandb. 1: 13 (1894). (Höjder,) lätt bestigbara, tack vare beqväma vägar. SD(L) 1900, nr 598, s. 3. — särsk. till BESTIGA 1 b α. De i den allmänna bygnadsordningen föreskrifna 500 m(illi)m(eter) .. vida, bestigbara skorstensrören. Tekn. tidskr. 1878, s. 57. Mast- och försignaler skola vara bestigbara. Därs. 1899, A. B. s. 76 (i fråga om signalanläggningar vid preussiska järnvägar). — jfr OBESTIGBAR.

 

Spalt B 1652 band 3, 1906

Webbansvarig