| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESTYRELSE besty4relse, i Sveal. äfv. 0302, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (numera knappast br.) förvaltning, vård; jfr BESTYR 1, 2. Jemte bestyrelsen om Jorden och Frälse-Godzet, pläga ock somlige Gårdz-Fogder hafva at beställa om Rusthåll, som Herrskapet, eller annan Husbonde innehafva. Salander Gårdsf. 212 (1727). Skogen ställes helt och hållet under skogsbetjeningens bestyrelse. Agardh (o. Ljungberg) Stat. III. 1: 322 (1857). — jfr ÖFVER-BESTYRELSE.
2) (†) bestyr (se d. o. 3). (Petrus, Jakob o. Johannes) lemnade sina båtar och sin rika fångst och sina vid jorden häftade begärelser och bestyrelser. Wallin 1 Pred. 2: 328 (c. 1830).
3) [efter d. bestyrelse] styrelse, i Sv. numera nästan bl. om styrelse af mera tillfällig art ss. i fråga om möten, utställningar o. d., i Finl. äfv. i annan anv.; direktion; (verkställande) kommitté. Dalin (1850; betecknadt ss. nytt ord). Vinterbladet 1853, s. 171 (betecknadt ss. danism). En medlem af bestyrelsen i detta bolag. Oscar II Skr. IV. 1: 8 (1862). Bestyrelserna för fattiggården och barnhuset. J. Hellstenius enl. Kindblad (1867). FFS 1873, nr 20, s. 3. Bestyrelsen för detta möte (dvs. sjunde nordiska skolmötet). VL 1894, nr 249, s. 2. — jfr CENTRAL-, HUFVUD-, KONGRESS-, MÖTES-, UTSTÄLLNINGS-BESTYRELSE m. fl.
Spalt B 1681 band 3, 1906