| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESVÄRNING, sbst.1, f.; pl. -ar.
1) = BESVÄR I 1. Sådana menniskio stadhgar (hafva) fördt samweten vthi stoore och farlighe beswärningar. Ups. möt. besl. 1593, s. K 2 b.
2) = BESVÄR I 2 b o. d. Ath betaga edher al ytthermera twngha och beswærningh ther j edher befrwctha wtaff her berendt. G. I:s reg. 2: 38 (1525; till invånarna i Kalmar). (Israeliterna) hafva warit under Domare som uthan några pålagor och beswärningar, them Lag och rätt skiäpat hafwa. Rudbeckius Kon. reg. 7 (1614). Frijheet ifrå gemene beswärningar. Lex. Linc. (1640; under immunitas).
1) = BESVÄR II 1. Tins wredes Krafft bruka måtteligen, lijka såsom tu behölle henne til at straffa alla inländske Beswärninger, och at hemnas vthöfwer vthlänskes Orätt och öfwerwåldh. Schroderus Kon. förär. 56 (1606).
2) = BESVÄR II 2. Beswerningar och Werldennes wedermöda. P. Jonæ Likpr. ö. C. Christierni C 5 a (1602). Men så är thet H(ans) F(urstliga) N(åde) nu icke lägligit för alla andra beswärningar skull, som ther afffölia kunne. A. J. Gothus Thes. ep. 4: 25 (1619).
a) = BESVÄR III a. Clagemål och besuärninger. G. I:s reg. 5: 179 (1528). Girs E. XIV 16 (c. 1630). Här var .. af ömse sidor (dvs. från både svenskt o. danskt håll) intet annat, at förmoda, än knot och besvärningar. Celsius G. I 597 (1753, 1792).
b) = BESVÄR III c, d. Här Ture Trolle .. hafuer klageligen och meedh store beswerninger låtidht osz förstå .., hurulunde hann .., vthi thet framlidne .. obeståndh (dvs. uppror), hafuer mist och vmburitt mest alt thett hann åtte (dvs. ägde). G. I:s reg. 16: 11 (1544). Andraga theras (dvs. sina) Beswärningar. Schmedeman Just. 143 (1615).
(III b) -SEDEL. besvärsskrift. Om hwilcken (skuld-)summa han dock icke dhet ringeste i sijn beswärnings zedell .. omrört hafwer. Bidr. t. Åbo hist. I. 9: 28 (1637).
Spalt B 1840 band 3, 1906