| Publicerad 1907 | Lämna synpunkter |
BETRYGGA betryg4a, i Sveal. äfv. 032, v. -ade. vbalsbst. -ANDE (se d. o.); -ARE.
(i sht i skriftspr.) trygga, göra trygg; bereda (ngn) trygghet; skaffa l. utgöra en pålitlig grund l. garanti för (ngt) l. för (ngts) bestånd; bereda l. bilda ett säkert stöd l. skydd för (ngn l. ngt), skänka skydd åt. Möller (1807; betecknadt ss. hvard.). Hammarsköld Sv. vitt. 1: 57 (1818). Fattar man, för att betrygga sitt nedstigande, med sin högra hand roten af en björk. Runeberg 5: 406 (1832, 1864). En med svärd grundlagd och betryggad stat. Rydqvist Resa 18 (1838). Sverige gaf sig (1809) en författning, som betryggade alla urgamla Svenska rättigheter. Geijer I. 2: 269 (1844). Höfdingen hade med denna åtgärd betryggat sitt hotade välde öfver bandet. Rydberg Sing. 44 (1865; uppl. 1876: tryggat). Hans framtid, hans ekonomi .. är betryggad. Cavallin (1875). (Reformatorerna) försökte att efter bästa förstånd betrygga församlingarna i oqvald besittning af ren evangelisk lära. Sundberg Bekänn. 14 (1879). Betrygga förbindelsen mellan tvenne orter. Björkman (1889). Att betrygga det svenska samhällets lagbundna bestånd. De Geer Minnen 1: 225 (1892). (Magnus Erlingssons) makt betryggades af hans kraftige, inflytelserike fader, af aristokratien och hierarkien. Cederschiöld Sverre 34 (1901). — särsk.
a) i förb. betrygga ngn (l. ngt) mot ngt (l. ngn), säkert skydda ngn (l. ngt) mot ngt (l. ngn), bringa ngn (l. ngt) i säkerhet för ngt (l. ngn), skaffa l. skänka ngn skydd mot ngt. De Andelige och Frälseståndet .. voro genom sina privilegier och sit inflytande på Statens angelägenheter, aldeles tilräckligt betryggade mot alla ingrep från andra Näringar. G. Adlersparre i LBÄ 14—15: 89 (1798). Denna herrliga tempelbyggnad bör med all omtanka betryggas mot framtida undergång. Brunius Resa 1838 321 (1839). Det i duken inväfda namnet betryggade honom mot hvarje fara för misstag. Rydberg Ath. 397 (1859, 1866; uppl. 1876: tryggade). Så trodde hattarne sig betryggade mot sina öfvervunna fiender. Malmström Hist. 2: 190 (1863). Carlson Hist. 4: 16 (1875). — särsk. refl. (jfr e slutet): skaffa sig (säkert) skydd l. säkerhet mot ngt. Man (hade) dock endast till hälften betryggat sig emot en revolution i hufvudstaden, så länge konungen egde sin fulla frihet och kunde i hemlighet fullfölja sina revolutionsplaner. Odhner G. III 1: 128 (1885). Den som .. kunde betrygga sig mot stormarne i eget bröst! Snoilsky Hexan 100 (1887). Forssell i 3 SAH 3: 323 (1889).
b) tillförsäkra; särsk. i förb. betrygga ngn ngt l. betrygga ngt åt ngn. Hustruns af lagen betryggade deltagande i familje-egendomens förvaltning. Snellman Staten 50 (1842). Biskopar utan biskopsstift, hvilka .. blifvit af påfven utnämnda för att .. vara till hands och betrygga kurian en stark majoritet. Ljunggren Resa 19 (1871). Det gäller (för Oden) .. att yttra sig vältaligt och vinnande, så att han må synas älskvärd för Gunnlöd och betrygga sig hennes tillgifvenhet. Rydberg Myt. 1: 487 (1886). Att .. betrygga åt akademien det anseende, som hennes höga uppgift kräfde. Ljunggren SAHist. 1: 71 (1886).
c) [jfr motsv. anv. i d.] i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som bereder full trygghet, pålitlig; äfv. i adverbiell anv. Betryggande åtgärder, reformer, garantier. Betryggande säkerhet(,) certa fides. Cavallin (1875). Plattformar å tak .. skola städse vara med plåt eller annat mot eldfara betryggande ämne beklädda. Byggn.-ordn. f. Norrköping 1890, s. 12; jfr a. Ett betryggande försvar. De Geer Minnen 2: 142 (1892). Det är en sann njutning för bokvännen att få i sin hand ett arbete .. så betryggande försedt med vederbörliga källhandlingar. G. Göthe i Nord. tidskr. 1897, s. 79. Den romerska staten med dess för den enskildes rätt betryggande lagar. Ahnfelt Etik II. 2: 128 (1906). På ett fullt betryggande sätt fylla sitt vigtiga värf. PT 1907, nr 80 A, s. 2.
d) i p. pf. mer l. mindre närmande sig adjektivisk anv.: tryggad, trygg, säker. Här må du lefva, min vän, på din ålderdom lugn och betryggad. Runeberg 1: 137 (1832, 1851). Betryggad genom det Liljeska regementets pålitlighet .. var han (dvs. upprorsmannen Drake) .. viss om segern. Rydberg Frib. 401 (1857, 1866; uppl. 1877: tryggad). Jag skådar framåt i den tid som gryr — / Jag ser ett folk, ett lyckligt och betryggadt, / ett folk af ljus och frihet öfverskyggadt. Fredin E. dikt. 13 (1883). Ha en betryggad ställning. Björkman (1889). (Arbetarens inkomst borde) vara tillräckligt hög för att bereda arbetaren och en medelstor familj en betryggad existens. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 426 (1894).
e) i numera mindre br. förb. Din sköld .. betrygge / Fria söners tidehvarf! Wallin Vitt. 1: 219 (1817). Låt oskuld, fromhet, redlighet / Betrygga mina öden. Ps. 1819, 353: 4. Hvart skall han (dvs. Eneas) fly, hvar skall han bo / För att sitt folk betrygga? Stiernstolpe Blumauer 218 (1825). Stormen dock ned / de grönskande trollslott, som Asar betrygga. Ling As. 115 (1833). (Det kejserliga kallet innebar för Karl den store förpliktelsen att) betrygga hvar och en vid dess rätt. Strinnholm Hist. 3: 421 (1848). (Kejsar Karl VI:s) hela politik hade afsett att betrygga hans dotter Maria Teresia såsom arftagare till de österrikiska landen. NF 18: 761 (1894). — särsk. refl. (jfr a slutet). Men barnen (dvs. Israels barn) försigtigt sig månde betrygga, / Med torn och med skansar. E. Sjöberg 174 (1824). Hertigens stora ifver att försäkra sig om Konungens vänskap och från hans sida betrygga sig för framtida fall. Strinnholm Hist. 5: 272 (1854).
Spalt B 2076 band 4, 1907