Publicerad 1907   Lämna synpunkter
BETRYGGANDE betryg4ande, i Sveal. äfv. 0302, n.; best. -et; pl. (i bet. c) -en.
vbalsbst. till BETRYGGA. Gislan .. skulle gifvas och tagas till betryggande af full säkerhet och frid. Strinnholm Hist. 1: 562 (1834). En förening emellan vissa individer .. för betryggandet af deras timliga existens. Nyblæus Statsm. 66 (1864, 1882). Betryggandet af riksdagsmännens hemfärd. De Geer Minnen 2: 19 (1892). — särsk.
a) till BETRYGGA a. Lagen (föreskref) åtskilliga försigtighetsmått, till betryggande mot intrång i de presumtiva rättigheter, som mannens och hustruns slägt egde till deras qvarlåtenskap. Olivecrona Lagb. gift. 93 (1851).
b) till BETRYGGA b. Innan hertigdömet (Holstein) utrymdes, ville man .. hafva full säkerhet både för dess egen relativa sjelfständighet .. och för enahanda sjelfständighets betryggande åt Slesvig. Sundberg i SAH 50: 44 (1874).
c) (†) konkretare: säkerhet, garanti. Landshöfding Järta .. (har) genom adelskapets afsägande .. lemnat de säkraste betrygganden för sina anti-Gustavianska tänkesätt. Crusenstolpe CJ 1: 322 (1845). Lämpliga betrygganden för vederbörandes förhållande. Därs. 349.

 

Spalt B 2078 band 4, 1907

Webbansvarig