| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
α) [jfr motsv. anv. i t.] symboliserande, symbolisk framställning; symbol, sinnebild. P. J. Angermannus Mylius C 5 a (1601). Endoch alt thet som sägs aff S. Jöran kan icke alt wara sant, så är thet doch the Lärdes sköna hemliga betydning, huru Christeligha Regenter .. skola wara moot sitt kära Fädernesland. Rudbeckius Starcke C 1 a (1624); jfr BETYDA 1. Theszlijkes behöfwer man ey heller vthi nya Testamentet Figurer eller Betydningar, aldenstund the ting som fordom vthi gamble Testamentet wordo medh Figurer beteknade nu sanfärdeligen vthi sigh sielfwe blifwa meddeelte. Schroderus Osiander III. 1: 332 (1635). Är nu then helige Nattwarden thet Nya Testamentets Sacrament, så hafwer thet ei eller blotta skuggan, eller Christi Lekamens betydning, som Calwinisterne säga, utan Hans wäsendteliga lekamen och blod. Spegel Pass. 57 (c. 1680). Moses med Lagen har allenast gifvit et vitnesbörd och betydning uppå Christum. Borg Luther 1: 125 (1753).
β) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (en symbols) betydelse, innehåll. Den som har tid och lust at ransakat, han kan härutinnan finna mycken annan sådan betydning. Borg Luther 1: 205 (1753); jfr α. Samma lius (som buros framför den döde vid jordafärden) kunde ock tiena til glädje betygelse, såsom Hieronymus förklarar deras betydning vid Evangelii läsning. Bælter Cerem. 773 (1760). Verkliga händelser uttränga, till en stor del, betydningen af de sinnebilder, som .. äldre tänkare och skalder infört. Ling Edd. 8 (1820).
c) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] till BETYDA 3 c: i fråga om ord l. sats l. språkligt uttryck öfverhufvud: betydelse (se d. o. 2 c); bemärkelse, mening. Schroderus Osiander 1: 423 (1635). På Kåhlstadh skogen (i Uppland) een stoor Runasteen oprest med Runaskrift, dess betydningh veet ingen referera. Dybeck Runa 1848, s. 23 (cit. fr. 1673). Han begynte förskräckias, ängslas och bedröfwas. Hwart ord hafwer en särdeles betydning, och alla try orden betyda en hiertans häpenhet och ängslan. Spegel Pass. 129 (c. 1680). När A sättes framföre the gamla orden, så är thet stundom particula intensiva, och föröker theras betydning. Dens. Gl. 1 (1712). Det är klart att detta ordet icke tages i en egentelig, utan en afvänd (metaphorisk) betydning. Hof Skrifs. 270 (1753). Om man icke vet .. främmande ords betydning, så höra de icke till vårt språk. Sahlstedt Crit. saml. 128 (1759). Geologien, i den betydning ordet nu mera tages, är en af de interressantaste, men tillika svåraste och minst utredda af alla vetenskaper. P. S. Munck af Rosenschöld i SKN 1841, s. 247 b.
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] till BETYDA 5: innebörd, mening, innehåll; jfr BETYDELSE 3. Vthtryckning, klar betydning. Lex. Linc. (1640; under emphasis). Vydh samma by 2:ne stora Jordhögar, men dess (dvs. deras) betydningh eller egentliga sägn veet ingen Underrättelse gifva. Dybeck Runa 1848, s. 15 (cit. fr. 1673). Allahanda skoj, tomt på vett och betydning. Atterbom Minnen 88 (1817). (Endast ett verkligt historiskt filosofiskt system) kan .. uppfatta sedelagen .. i en sannt religiös .. betydning. Dens. Philos. hist. 550 (1835).
3) [jfr motsv. anv. i t.] till BETYDA 6: förebud, tecken; det som förebådas; jfr BETYDELSE 4. (Om kvinnan har smärtor i rygg, mage o. lifmoder) thet är een wiss betydning thz fostret misgås. B. Olavi 165 a (1578). Ingen kunde rätt på dess (dvs. kometens) betydning få. Livin Kyrk. 2 (1781). Om stjernor så sig foga, eller så, / Betydning i naturens bok ej är. Fahlcrantz 3: 289 (1864). — särsk. till BETYDA 6 a β, i fråga om drömmar: betydelse (se d. o. 4 b slutet). Jag (hade) orsak nog om min inbillnings visshet at tvifla, och för en annan betydning (af drömmen) at stå i sorgen. Humbla 249 (1740).
a) till BETYDA 7 a: vikt, betydelse (se d. o. 5 a). De små (ledings-)fartygen .. voro (under vikingatiden) .. af mindre betydning uti sjöslaktningar emot höga och stora fartyg. Lagerbring 1 Hist. 1: 399 (1769). Sahlstedt (1773). (Han) tycktes hafva snufva, / Som i och för sig sjelf ej af betydning var. Livin Kyrk. 1 (1781). Några till betydning och antal mer och mer stigande syftningar och företeelser. Atterbom Philos. hist. 383 (1835).
-FULL, se d. o. —
-LÖS bety3dniŋs~lø2s. [jfr t. bedeutungslos] (ännu i poesi af metriska skäl, föga br.) betydelselös. särsk.
2) till 2: utan innehåll, innehållslös. (Rossinis) Arier, hvilka bestå af tillkonstlade, betydningslösa, ofta mot all sträng modulation stridande tonlopp. Euterpe 1: 5 (1823). Betydningslösa ceremonier och menniskostadgar. Ekelund N. hist. 1: 21 (1833). Betydningslöst för hopens skumma syn / det får betydelse i siarns öga. Tegnér 2: 177 (1839).
3) till 4.
a) till 4 a: utan vikt l. betydelse, oviktig. Redan nedrusar äfven hon (dvs. en ny våg), förkrossad, i djupet (af vattenfallet), och blandar sig, betydningslös och obemärkt, med de öfriga! Palmblad Nov. 3: 115 (1841). Edgren Tennyson 149 (1902).
b) till 4 b: utan inflytande l. auktoritet l. storhet. Ett förslappadt, ett betydningslöst, ett i förtid lefnadstrött slägte. Tegnér 3: 379 (1836). —
(2) -RIK. (†) Låtom oss äfven i denna inrättning, mine Christne! igenkänna och vörda en betydningsrik vink från det höga. Wallin 2 Pred. 1: 263 (1821).
Spalt B 2146 band 4, 1908