Publicerad 1909   Lämna synpunkter
BIBEMÄRKELSE bi3~bemær2kelse, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
(mindre br.) till BEMÄRKELSE 2 b: bibetydelse. Äfven dessa (prepositioner) hafva många bi-bemärkelser. Faxe Buttmann 311 (1825). Den bibemärkelse af onyttighet eller ändamålslöshet, som ordet ”improduktiv” erhållit i det dagliga lifvet. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 454 (1894).

 

Spalt B 2421 band 4, 1909

Webbansvarig