Publicerad 1909   Lämna synpunkter
BIBEVIS bi3~bevi2s, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr t. nebenbeweis; se BI-, prefix1 2]
(knappast br.) till BEVIS 1. Bibevis .. Bevis af mindre vigt, som tjenar till stöd för ett annat, mer afgörande. Dalin (1850). Sv. o. t. handlex. (1872).

 

Spalt B 2423 band 4, 1909

Webbansvarig