Publicerad 1909   Lämna synpunkter
BIKARBONAT bikar1bωna4t, stundom -o-, ngn gg -å-, äfv. 3~002, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr t. bikarbonat, eng. o. fr. bicarbonate; se BI-, prefix2]
kem. dubbelt kolsyradt salt. Af den anförda formeln ser man att kalium vid oxidering kan gifva neutral salpeter med qväfvet, samt bicarbonat och bisulphat med kolet och svaflet. J. Berzelius i VetAH 1820, s. 91. Bikarbonat af ammoniumoxid. Dens. Årsber. t. VetA 1840, 2: 140. Bikarbonat .. kallas kolsyrans sura salter, hvilka på samma mängd metall innehålla dubbelt så mycket kolsyra som de neutrala. 2 NF (1904). jfr NATRIUM-, NATRON-BIKARBONAT. — särsk. apot. dubbelt kolsyradt natron, natriumbikarbonat. Med kolsyra ger natron tvänne salter, ett neutralt, vanligen kalladt soda .., och ett surt .., kalladt natriumbikarbonat eller bikarbonat. Cleve Kem. handlex. 273 (1883). Bikarbonat användes vid beredning af mineralvatten, .. vid bakning af finare bakverk, för att göra degen porös .. och, i medicin, som ett förträffligt palliativ mot magsyra. Därs. Bikarbonat .. Bicarbonas natricus. Lindgren Läk. 8 (1902). Hemmets kokb. 329 (1903, 1906).
Ssg: BIKARBONAT-VATTEN0103~, stundom 3001~20. mineralvatten innehållande bikarbonat. Det nya (Ramlösa-)vattnet har visat sig vara i hufvudsak ett bicarbonatvatten, till sin sammansättning närmast liknande Giesshüblervattnet. GHT 1897, nr 45 A, s. 3.

 

Spalt B 2500 band 4, 1909

Webbansvarig