Publicerad 1909   Lämna synpunkter
BILAG, n.
Etymologi
[jfr d. bilag, n., bilaga, äfvensom mnt. bilage, f., hemligt, otillåtet (dryckes)lag, ä. holl. bijlage, f., o. ä. t. beilage, f., samlag, biläger; af BI-, prefix1 1, o. LAG, eg. vbalsbst. till LIGGA (jfr HJONE-, SAM-LAG o. d.)]
(†) sammanliggande, samlag; jfr BILÄGER. (De) hafwa .. haftt .. sitt bilagh till samman, och så lundha ähr hon besofwen. Växiö domk. akt. 1686, nr 171.

 

Spalt B 2515 band 4, 1909

Webbansvarig