| Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
BILDBAR bil3d~ba2r, adj. -are.
(med afs. på brukligheten jfr anm. under BILDA, sp. 2542) Wikforss (1804; under bildsam). Heinrich (1814). — jfr OBILDBAR.
1) möjlig (l. lätt) att forma l. att gifva en viss form åt, formbar, plastisk; jfr BILDA, v.1 2 o. 3. Dalin (1850; betecknadt ss. nytt, från tyskan lånadt ord). Ett lif- och väsen-löst, ehuru bildbart, chaos. Cornelius Lärob. i kyrkoh. 13 (1860, 1878). Lätt är att inse, att man allraförst skulle anbringa ornament på föremål hvilkas ämne var särdeles bildbart. Hildebrand Förhist. folk. 187 (1874). Plastisk, formbar, bildbar (t. ex. fuktig lera). NF 12: 1363 (1888). (Afvenbokarna) följa den höga trädgårdsmuren ända till slottsporten, där de förvandlas till den vackraste och bildbaraste af alla häckar. Strindberg Tr. o. otr. 4: 144 (1897). — särsk.
a) (föga br.) i utvidgad anv., om yttre förhållanden: möjlig att gestalta l. omgestalta. En tro, en kunskap, som icke ledde till ett verksamt ingripande i det yttre, genom mänsklig handling bildbara, vore (enl. Biberg) icke en lefvande tro, vore en död kunskap. Nyblæus Forskn. III. 2: 221 (1890).
b) om språk: som (lätt) kan (utvecklas, gm nybildningar o. d., o. sålunda) formas till dräkt för (nya) tankar; böjlig, smidig. (Stiernhielm har) skänkt sin eftertid .. ett för poetisk yttring redan till en viss grad af honom utbildadt och i oändlighet bildbart språk. B. E. Malmström 1: 24 (c. 1860). I sitt bildbara, böjliga modersmål egde Goethe ett material, som blott väntade på mästarens hand för att komma till heders. V. E. Öman i Framtiden 1877, s. 14.
c) mus. om tonen hos ett instrument l. en sångare: möjlig att nyansera med afs. på uttrycksfullhet, klang o. styrka. Violinen har en i hög grad bildbar ton.
2) möjlig (l. lätt) att utbilda l. utveckla l. uppfostra, mottaglig för bildning (se d. o. 5, i sht 5 b o. c); jfr BILDA, v.1 6. Hennes slägtingar voro bildbara menniskor, med goda, men vårdslösade, naturliga gåfvor. Bremer Nina 269 (1835). I sin bildbara ungdom. B. E. Malmström 3: 15 (c. 1860). I sjelfva verket skola .. huronerna hafva hört till de mest bildbara och civiliserade af de fria indianerna. NF 7: 89 (1883). Likasom det fysiska materialet är äfven det psykiska bildbart och detta på olika sätt. O. M. Reuter i UVTF 36: 112 (1888); jfr 1. Uppfostran under den bildbara åldern. R. Kjellén i VL 1907, nr 288, s. 5. — särsk. i fråga om abnorma personers utbildning. Danskarna frånräkna de sinnesslöa döfstumma från de normalt bildbara. Tidskr. f. döfst.-skol. 1882, s. 39. De bildbara idioterna. E. Adelsköld i Läsn. f. sv. folket 1907, s. 3.
Spalt B 2553 band 4, 1909