| Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
BILDA bil3da2 (bi`lda Weste), v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.).
Anm. Ordet lånades från t. på 1600-talet, men blef vanligt först på 1700-talet. Det tyckes tidigast hafva tillhört det vittra språket; jfr språkprofven från Stiernhielm under 1 b, Spegel under 2 o. Columbus under BILDAD 1 a α. Fortfarande förekommer det nästan bl. i de mera bildades språk, men är ej där inskränkt till högtidligare stil såsom dess från d. lånade synonym DANA (se d. o. anm. sp. D 287); det tillhör dock företrädesvis skriftspråket. Till dess spridning torde dess upprepade förekomst i Rydelius Förn. ej oväsentligt hafva bidragit; jfr språkprofven ur nämnda arbete under 2 b, 3 o. BILDA IN 1. Jfr BILD, sbst.1 anm. sp. 2519.
1) [jfr motsv. anv. i mnl. o. t.] (numera föga br.) göra (l. utgöra) en bild (se BILD, sbst.1 1) l. bilder af (ngn l. ngt), framställa i bild(er), afbilda, återgifva; afspegla; jfr BILDA AF. Hans (dvs. Alexanders) bildande i Statue. Rabbe Præs. i VetA 1770, s. 84. (Tingens) bild, intryck, stadnar inom sinnet. Nu ligger således Verlden, aftryckt, bildad i det lefvande Sinnet: borttag den! och vi se likväl allt. Thorild 1: 80 (1784); jfr b. I allt hvad kring mig syns, hans (dvs. Agamemnons) ära bildad är. Adlerbeth Poët. 1: 23 (1797, 1802). Din (den sofvandes) vanmakts tysta ro, der grafvens bildad är. Därs. 2: 149 (1798, 1803). Ofta bildades hon (dvs. Juno) af Romerske Konstnärer, i synnerhet på mynt. Norrmann Eschenburg 2: 23 (1818). Skuggan är ej .. sjelfva saken ..; men vi kunna dock något dömma deraf, änskönt ofullkomligt(,) till hvad den bildar. Leopold 4: 40 (c. 1820). Tag, bilda mig (o konstnär) på denne (dvs. silfverpokalen) / Ej Karlavagnens stjernbild, / Ej skrämmande Orions. / .. / Nej, bilda mig en ranka, / .. / Och plåckande Maenader. Tranér Anakr. 20 (1827, 1833). I Peterskyrkan, der man finner samma sägen (om Simons himmelsfärd) .. bildad i marmor. Rydberg Sägn. 39 (1874, 1884). — särsk.
a) (numera knappast br.) oeg., om skildring i ord. Utan all tvetydighet uttrycka sin rätta mening, på et sätt som i nogaste måtto bildar sjelfva saken. Bergklint Sam. 1: 223 (1781, 1794). Et tungemål, som .. kort och klart bildar .. den vackra naturen. Liljestråle Fid. Föret. 2 (1797).
b) (numera knappast br.) i fråga om inre bilder (se BILD, sbst.1 3) (jfr 3 a). Sij denne (dvs. afgrunden) blijr ändan å frögden, / Som dig denne (dvs. fru Lusta) så skönt afmålar, och bildar i sinnet. Stiernhielm Herc. 303 (1668); jfr 3 a. Ren kärleken mig bildade / Er sälla boning. Envallsson Arrest. 14 (1799); jfr 3 a. Blott i känslor, hägnande och milda / .. Söker hon (dvs. människan) att Honom (dvs. Gud) endast bilda / Sådan hennes hjerta Honom fann. J. G. Oxenstierna 1: 158 (1805).
2) [jfr motsv. anv. i t.] (numera föga br. utom i b) forma l. gifva form åt l. gestalta (ngt som redan finnes), utforma; omgestalta, omdana. Ty som man Krutet wil afmäta, beelda, klistra (till fyrverkeripjäser), / Så seer man at thet seen i Luften börjer gnistra. Spegel Guds verk 67 (1685). (Jag, Herodias’ dotter, i dansen) giordt min öfra kropp så styf som bildadt (dvs. skulpteradt) trä. Kolmodin Qv.-sp. 2: 245 (1750); jfr 3 b. Hvad är .. Tankans skönhet, utan medel at den väl bilda? Kellgren 3: 257 (c. 1780). Man .. trodde (fordom) at (björn-)ungarne föddes vanskapelige, och at modren bildade dem genom slickande. Svartz Præs. i VetA 1797, s. 9 (jfr: lambendo paulatim figurant. Plinius 8: 36). En stalldrängs orena näste (skulle vid ombyggandet af Manilla) bildas till ett förmak. J. G. Oxenstierna 2: 324 (1803, 1806). Lind, i vänligt sköte / Bär mitt namn och Hildas; / Växande till möte, / Låt till ett dem bildas! Ingelgren 285 (c. 1810). — jfr IN-, NY-, OM-, VAN-BILDA m. fl. — särsk.
a) refl.: taga form l. gestalt; med prep. till: taga form l. gestalt af, utveckla sig till. Du (Gud) hör det tal jag ämnar föra / Förrn det i uttryck bildat sig. J. G. Oxenstierna 1: 173 (1785, 1805). Svenskar, Danskar och Norrmän (hade) tidigt bildat sig till trenne särskilta nationer. Strinnholm Vas. 1: 4 (1819). När Herrens ande ned sig sänker / Bildar lifvet sig till skön gestalt. E. Sjöberg S. dikt. 112 (1825). (Kaos) bildade sig småningom till äggform. Palmblad Fornk. 1: 524 (1844).
b) (numera mindre br.; se dock slutet) i bild, närmande sig 6. Föreldrarna .. bilda (gm uppfostran) theras (dvs. barnens) tanckar och sinnen just efter sin egen förebild. Rydelius Förn. Föret. § 1 (1718, 1737). Bilda någon efter sig: in suos mores informare. Lindfors (1815). Ännu — så talar den lättsinnige — ännu äger jag -icke nog styrka att låta mitt hjerta bildas efter Jesu läras föreskrifter. Hagberg Pred. 2: 35 (1815). Rabulismen bildar sin publik efter sitt eget beläte. Tegnér 6: 347 (1839). — (fullt br.) Bilda sin stil efter en författares. Dalin (1850).
3) [jfr motsv. anv. i ä. holl. o. t.] skapa, dana, forma; med tanke på att det som skapas l. danas får en viss form l. gestalt l. ett visst innehåll; i allm. med personsubj.; numera företrädesvis med obj. som betecknar ngt okroppsligt; ofta svårt att skilja från 4. Jag har ännu ej kunnat bilda mig något omdöme om, någon uppfattning af den saken. Then materia eller thet emnet, hvaraf then synliga verlden, så vel som menniskans kropp är bildad. Rydelius Förn. Föret. § 6 (1718, 1737). Hvi har Naturen tig (Josef) så oförliklig bildat? Kolmodin Qv.-sp. 1: 138 (1732; yttradt af Potifars hustru). Bilda dig ett aldrig härjadt Eden / I den stilla huslighetens krets ..! Wallin Vitt. 2: 34 (1805). Aristoteles hade .. bildat sig en poetik, abstraherad från Grekiska poesiens mästerstycken. Polyfem II. 23: 3 (1810). Våra uråldriga berg äro bildade mindre i höjd, men mycket mera i vidd än Alperna. G. Wahlenberg i Svea 1: 31 (1818, 1824). (Drottning Margaretas) fader plägade säga, att naturen misstagit sig, då den bildade henne till qvinna. Fryxell Ber. 2: 113 (1826). Tag allt, hvad mörker fins i graf, / och allt, hvad kval i lif, / och bilda dig ett namn deraf. Runeberg E. skr. 1: 5 (1846). Mössorna, som deraf (dvs. af oenigheten mellan tronföljaren o. rådet) kunde bilda sig förhoppning att åter komma till makt. Malmström Hist. 3: 348 (1870). Bilda på pianot treklanger af alla slag på (skalans) samtliga .. (12) toner. Wegelius Musikl. 1: 55 (1888). De anlag, af hvilka min karakter blifvit bildad. De Geer Minnen 1: 23 (1892). Vi kunna .. bilda oss uppfattningar af föremål, hvilka icke längre äro för oss närvarande. Schéele Själsl. 199 (1895). Pelarne, som (i gotiken) alla bildas lika. Hahr Arkit. hist. 245 (1902). — jfr FULL-, FÄRDIG-, IN-, MISS-, NY-, UT-BILDA samt BEGREPPS-, GESTALT-, KONST-BILDANDE m. fl. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (numera mindre br.) med afs. på inre bilder (se BILD, sbst.1 3) (jfr 1 b). Bergklint M. sam. 1: 180 (1781). Först bildar man sig saken .. i föreställningen, sedan .. Därs. 182; jfr 7 slutet. (Fantasien) är sann, stark, hög, .. när den bildar det verkeliga, det stora rörande, det höga af Naturen. Thorild 1: 81 (1784). Skepnader, så rysligt vilda / ej finnas att .. / vår tanke (ej) kan .. / dem ännu rysligare bilda. Arnell Moore LR 2: 44 (1830).
b) [jfr motsv. anv. i t.] (numera föga br. utom i β β’) om konstnärlig produktion (jfr 1), i sht i fråga om de s. k. bildande konsterna (se β β’).
α) med obj. Movitz .. sin pensel böjer, / Bildar en herdinna med sitt blomsterfat. Bellman 3: 229 (1790). Hvad Sergel tänkt och känt, då han bildade denna Apollo-stod (dvs. G. III:s staty), har Wallin uttryckt i språkets musik. Järta V. skr. 2: 15 (1823). Kan du bilda .. / en bättre dikt, som trotsar dagens hugskott. Tegnér 2: 444 (c. 1838). Förkomna äro .. de bästa antika statyerna (af Eros), bland hvilka vi märka dem, som Lysippus, Praxiteles och Scopas bildat. Lysander Tre föredr. 10 (1855).
β) abs.: (på konstnärligt sätt) framställa (teckna, skulptera osv.) bilder (se BILD, sbst.1 1); i p. pr. stundom närmande sig bet.: konstnärlig. Sker all bildning för ögat endast genom målande? Nej; man bildar ock genom Graverande, .. Bildthuggeri och Gjutning af Metal. Bergklint Sam. 1: 206 (1781, 1794). Sagans brukbarhet för bildande framställning. Tegnér 5: 155 (1818); jfr β’. (C. A. Ehrensvärd) använde .. alla lediga stunder till öfning af sin förundransvärda gåfva att teckna och bilda. Franzén Minnest. 3: 146 (1833). Den hos hellenerne medfödda bildande förmågan. Eichhorn Konst. hist. 77 (1881). — särsk.
α’) skulptera; jfr BILDARE 1 a. At bilda och måla var der (dvs. i norden under forntiden) aldeles obekant. Dalin Vitt. II. 6: 178 (1755).
β’) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (fullt br.) i p. pr. i adjektivisk anv. i uttr. bildande konst om måleri, plastik o. arkitektur, äfv. bildande konstnär om målare, skulptör l. arkitekt. De Bildande Konsterna. Litt.-tidn. 1795, s. 416. Den bildande konsten. Geijer I. 5: 17 (1810). Menniskogestalten (är det högsta) för den bildande konstnären. Tegnér 3: 159 (1819). Bildande konst, poësi och musik äro förenade genom ett inre band, genom det gemensamma väsendet af skön konst. Bagge Wendt 2 (1835). De bildande konsterna hafva till sitt material det i rummet utsträckta, det kroppsliga och tunga stoffet. Ljunggren Est. 2: 222 (1860, 1883). Vi använda som sammanfattande namn (för arkitektur, skulptur o. måleri) hellre detta nya ord, rumskonst, än uttrycket ”bildande konst”. Nyblom i 3 SAH 8: 348 (1893).
c) [jfr motsv. anv. i t.] med afs. på språkformer o. språkljud. Bilda nya ord. Man kan icke af alla svenska verb bilda substantiv på -ning. Icke alla svenska verb kunna bilda substantiv på -ning. D- och t-ljuden bildas längre fram i munnen än g- och k-ljuden. De första språkljud, som menniskorna bildat, hafva förmodligen varit .. de så kallade Interjektionerna. Enberg Sv. spr. 2 (1836). Trygd, bildadt i likhet med dygd. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 517. Änkelt bildade ljud. Lyttkens o. Wulff Ljudl. V (1885). (Beteckningar för okroppsliga väsen o. djur) skilja sig från beteckningar af menskliga varelser (däri), att de ej bilda femininum på -ska. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 268 (1891). jfr: (Rosensteins) prosa, bildad på Hermanssons och Botins, är klassisk. H. Järta (1822) i H. Järtas brefväxl. 1: 23; jfr 2 b. — (†) med prep. från. Från Substantiver bildas åtskilliga Verber .. t. e. bada, vada, landa. Moberg Gram. 217 (1815). — jfr NY-BILDA samt GENUS-, SPRÅK-BILDANDE m. fl.
d) om människors (l. djurs) uppställning l. placering i viss figur; i sht om truppformationer; formera. Bilda skyttelinje. Bilda karré, fyrkant. Bilda front mot fienden. De kejserliga trupperna .. bilda slutna leder. Rydberg Ath. 497 (1866, 1876; uppl. 1859: formera). Sedan afdelningskolonn blifvit bildad, föres den tätt förbi den person, för hvilken defilering sker. Ex.-regl. f. fältartill. 1893, 1: 151. Det är .. för att strö törnrosblad på gravkullen .. som ett antal av dina (C. J. L. Almqvists) beundrare nu bildat ring om ditt viloställe. Heidenstam Dagar 28 (1901, 1909). — (†) refl.: uppställa sig, ordna sig. Just under det hären bildade sig till aftåg ur lägret, angrepo Volskerne de eftersta. Kolmodin Liv. 1: 282 (1831). Alla logens bröder bildade sig i krets. Crusenstolpe CJ 2: 229 (1845).
e) (†) i uttr. bilda (sina) (så l. så beskaffade) steg l. fjät, gå (på det l. det sättet). Den .. flicka, vi här beskrifva, bildade sina vackra fjät på gatan. Almqvist Drottn. j. 41 (1834). Därs. 44.
4) [jfr motsv. anv. i t.] göra att (ngt) kommer till stånd, bringa till stånd, åstadkomma, göra, dana; inrätta; sammansätta, sammansluta sig till; med hufvudsaklig tanke på att ngt kommer till stånd, utan att formgifning för medvetandet (tydligt) framträder ss. en sida af verksamheten; med personligt l. sakligt subj.; ofta svårt att skilja från 3. Konungen har uppdragit åt N. att bilda ministär. Tjänstemännen i staden hafva bildat en förening, en klubb, ett sällskap. Ett bolag har bildats för grufvans bearbetande. N. var en framstående konstnär, men han bildade icke (någon) skola. Han har ännu för små inkomster för att kunna bilda familj. Åskådarna bildade häck på båda sidor om vägen; jfr 3 d. Vid biljettluckan bildades kö; jfr 3 d. Öster om Laholm bildar Lagan ett ståtligt vattenfall. Vid sitt utlopp bildar floden ett delta. Då han (dvs. Plato) ett lyckligt folk och samfund velat bilda, / .. / Han delar Heder, Värf, emellan bägge Kjön. Nordenflycht Fruent. 34 (1761). Spridda horder bilda en nation. Stagnelius 1: 130 (1812). En ström, som sammanbinder sjöarne Roxen och Glan, bildar en udde vid sitt utfall i den sednare. Almqvist Drottn. j. 5 (1834). Det förbund, som här du ville stifta, / om ock det bildas, leder ej till målet. Tegnér 2: 444 (c. 1838). Konungen .. gaf honom .. uppdraget att sjelf bilda orkestern. Crusenstolpe Mor. 2: 306 (1840). Hon med dem har bildat en komplott. Hagberg Shaksp. 1: 53 (1847). Solger .. bildade ett system, grundadt på den nya (Schellingska) principen. Ljunggren Est. 1: 77 (1856, 1869). Så långt norr ut, som granen bildar skog. Läseb. f. folksk. 247 (1868, 1890). Det till beredande af vård åt obotligt sjuka barn bildade Eugeniahemmet. Wirsén Sång. o. bild. 32 (1884). Ett par gamla, högkarmade, smalryggiga stolar stickas in och bilda grupp bland den öfriga möbleringen. G. Upmark i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1884, s. 136; jfr 5. (Bell) har .. bildat epok inom den vetenskapliga fonetiken. NF 19: 687 (1895). Vår tid kännetecknas af sträfvandet att bilda föreningar för människovänliga syftemål. Rundgren Skoltal 4 (1899). En inre nödvändighet drev till bildande av en fast kyrklig organisation. Vasenius Harmoni 40 (1908). — jfr FULL-, FÄRDIG-, NY-, TILLBAKA-, UT-, ÅTER-BILDA samt ALKALI-, ART-, ASK-, BAS-, BEN-, BERG-, BERGART-, BESTÅNDS-, DEG-, FROST-, MULL-, PETRIFIKAT-BILDANDE m. fl. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t.] refl.: komma till stånd, uppkomma, uppstå, utvecklas. Med hvilken olikhet sig lika känslor bilda! J. G. Oxenstierna 2: 160 (1796, 1806). Stridskrafter, som då ej funnos, fingo tid att bilda sig. Leopold 5: 327 (1804?). Landskap bilda sig i molnen. J. G. Oxenstierna 5: 365 (c. 1817). Ett nytt stånd hade bildat sig, hvilket täflade med de förra i förmögenhet och var dem öfverlägset i bildning och praktisk behändighet. Tegnér 3: 127 (1817). En på veden sig bildande svamp. Agardh Bot. 2: 189 (1832). Hvarför kunde icke den tanke, som flere månader efteråt långsamt bildade sig i min hjerna .. uppstå för mitt sinne just då? Nyblom Hum. 134 (1874, 1883). På den klara himmeln bildade sig moln. Strindberg Hafsb. 1 (1890). Partier hade bildat sig och bekämpade hvarandra. Rydberg Vap. 207 (1891). Under afsvalnandet bildar sig på sockrets (dvs. sockerlösningens) yta en skorpa. Grafström Kond. 32 (1892). Under sekler hade en klyfta bildat sig mellan dessa (dvs. de polska bönderna) och magnaterna. C. D. af Wirsén i PT 1908, nr 101 A, s. 3.
b) i pass. i intr. bem. = a. (Vi) begripe icke, på hvad sätt vi kunne tänka, huru våra tankar bildas. Bælter Guds sons menniskioblifv. 11 (1751). I kokhett vatten decomponeras (ättiksyrad kvicksilfveroxidul) .. till en del, metalliskt qvicksilfver afsättes, och oxidsalt bildas. Berzelius Kemi 2: 393 (1812, 1822).
c) [jfr motsv. anv. i t.] i sht kem., fys. o. mat. (på grund af sin natur, sina egenskaper, sitt läge osv.) gifva (till resultat) l. utveckla. Bergklint Sam. 1: 232 (1781, 1794). 1 at(om) koppar .. och 2 at(omer) syra .. bilda 1 at(om) svafvelsyrad kopparoxid och 1 at(om) svafvelsyrlighet. Nyblæus Pharm. 341 (1846). Radien CH bildar mot utgångsläget CD en vinkel A. Phragmén Plan trig. 50 (1868, 1903). Strontiumhydrat .. Bildar med rörsocker en förening. Rosenberg Oorg. kemi 429 (1888). Då två komplementfärger blandas och så att säga tillintetgöra hvarandras qvalitet, bilda hvitt. Öhrvall Stud. ö. smaksinnet 31 (1889). (De nämnda frukt-)safternas förmåga att bilda gelé. Grafström Kond. 47 (1892). Sockerbetorna tåla hvarken för kort eller för lång växttid .. för att kunna bilda lätt kristalliserbart socker. Forsberg Sockerb. 14 (1894, 1900).
d) mat. alstra, generera. Den bildade volumen är alltså lika med produkten af vägen, som bildande ytans tyngdpunkt under rörelsen genomgår, och bildande ytans area. Ekelund Fys. 1: 115 (1838).
5) [jfr motsv. anv. i t.] utgöra, vara. Detta fall bildar ett undantag från regeln. Torne älf bildar gräns mellan Sverge och Finland. Sönnerberg Loder 380 (1799). (Manhems söner) och Ashems bilda en nation, / Bestämd att stråla af odödlig ära. Stagnelius 1: 139 (1812); jfr 4. En vik, som bildar en god hamn. Geijer I. 3: 97 (1825). Ingen enda droppe (i världshafvet) drunknar eller förgås, utan de tusen .. bilda en våg, och vågorna bilda hafvet. Tegnér 4: 39 (1830); jfr 4. Edra barn äro eder af Gud förlänta, .. att bilda kronan af eder jordiska välsignelse. Wallin Rel. 4: 217 (1837). En dylik vägg bildar en afslutning af rummet. Tekn. tidskr. 1878, s. 177. Panna, ögon och mun bilda .. (på den nämnda bysten af Augustus) ett egendomligt psykiskt helt. Rydberg Rom. d. 15 (1882). Det år, Gustaf III instiftade Svenska Akademien, bildar vändpunkten i hans regeringshistoria. Ljunggren SAHist. 1: 123 (1886). (Bryggan) bildade en .. fortsättning af gårdplanen. Rydberg Vap. 58 (1891). Dantes tidehvarf bildade ett slags för-renässans. Lidforss Dante II. 1: 34 (1902). De gårdar (i Alhambra), som bilda medelpunkten i det hela. Hahr Arkit. hist. 167 (1902). Därpå bröt Dans barns läger upp under sitt baner, bildande eftertruppen i hela lägertåget. 4 Mos. 10: 25 (öfv. 1904). Likaså bilda begreppen enhet och mångfald en logisk motsats. Vasenius Harmoni 68 (1908).
6) [sannol. utveckladt ur 2; jfr motsv. anv. i t.] om själsdaning. — jfr FULL-, FÖR-, IN-, UT-BILDA samt ALLMÄN-, FACK-, FÖRSTÅNDS-, TANKE-BILDANDE o. FÄRDIG-BILDAD m. fl.
a) [jfr motsv. anv. i t.] utbilda, utveckla, odla; uppfostra. Behag, Förstånd och Smak .. samlades att till odödligheten bilda / En Prins, hvars själ var skapt för storhetens behag. J. G. Oxenstierna 1: 195 (1770, 1805); jfr 2 b. Jag vil bilda deras själ, lära dem nyttiga konster. Eurén Cora 13 (1794); jfr b. Att bilda menniskohjertat för Dygden. LBÄ 44—50: 5 (1801). (Omdömeskraften är) en ursprunglig förmåga som blott genom öfning och erfarenhet skärpes och bildas. Geijer I. 5: 41 (1810). Bilda förståndet .. hjertat. Lindfors (1815). Läro-ämnen, .. hvilka .. innefatta en bildande öfning, det vill säga, en progressiv utveckling af själens förmögenheter. Försl. t. skolordn. 1817, s. XI; jfr b. En god husbonde bildar goda underhafvande. Blanche Våln. 221 (1847). Rühs .. bildades till häfdatecknare hufvudsakligen genom umgänge med Schlözer. NF 14: 97 (1890). — särsk. (numera mindre br.) refl.: utbilda sig. Rabener, Gellert och Hagedorn bildade sig .. efter Franska Smaken. Lanærus Försök 86 (1788); jfr 2 b. Cicero, som helt och hållet bildat sig efter grekerna. Tegnér 6: 453 (1830); jfr 2 b. Det var i deras (dvs. finnarnas) leder, som .. den sedermera så ryktbare Karl Gustaf Wrangel bildade sig. Fryxell Ber. 6: 185 (1833). Bilda dig med allvar för ditt yrke. Tegnér 4: 179 (1837). Jag .. började .. bilda mig för eloqventieadjunkturen. Runeberg E. skr. 2: 333 (1837). Lärjungen, som (på 1700-talet) ville bilda sig till statsman, studerade Cicero och Tacitus. Svedelius i SAH 40: 516 (1865). Till ett himlen värdigt skick / Tacksamt vi oss bilde! Rydberg Faust 291 (1878). NF 15: 1510 (1891). i numera obr. förb. För att fullkomligen bilda sig som Man, fann han (dvs. den nämnde ynglingen) nödigt, att utmärka sig genom dater, som öfverstego en svag skolgosses krafter. Hasselroth Campe Theophron 279 (1794, 1802).
b) [jfr motsv. anv. i t. Anm. Bet. har tidigast anträffats i t. p. pf. gebildet (se BILDAD 2 a) o. vbalsbst. bildung (se BILDNING 5 b) samt därifrån öfverförts till de öfriga verbalformerna] göra bildad (se d. o. 2 a); skänka bildning (se d. o. 5 b β) åt. Omgänget med fruntimer tjänar til ynglingens bildande. Löwegren Knigge 2: 5 (1799). Dessa heliga, oss ännu efter årtusenden, bildande skrifter. Broocman Ty. underv. 2: 158 (1808; om ”Roms och Greklands mästerverk”). (Borgarskolor) bestämde till den så kallade medelklassens bildande. Ber. af uppfostr.-com. 1813, Bil. I, s. 126. Arius, prest i Alexandria, men bildad i Antiochia. Anjou Kyrkoh. 20 (1842, 1867); jfr slutet samt a. Bildande och underhållande läsning. Snellman Tyskland 149 (1842). Språkvetenskapens .. högt bildande förmåga. Claëson 1: 281 (1858). De liberale ville .. gagna folket .. genom att ”bilda” det. Vasenius Harmoni 148 (1908). Man må ihågkomma att det här (dvs. vid själfstudier) är fråga om den koncentration som för en på djupet och därigenom till det personligt bildande. Larsson Bildn. 37 (1908). — särsk. (mindre br.) refl.: skaffa sig bildning (se d. o. 5 b β). Till henne (dvs. Aspasia) kom ynglingen som ville bilda sig. Kullberg Meissner Alcibiades 1: 186 (1808). Naturligtvis kan ett sådant vett (dvs. ”den slags insigt och bildning, som är ett vilkor för statsmannakunskap”) lika lätt förvärfvas af bondesonen, som fått bilda sig, som af grefvesonen. Palmblad Norige Bih. 58 (1847). Zoïros .. bildade sig genom resor och historiskpolitiska studier. NF 18: 276 (1894).
7) [jfr fr. imaginer o. figurer] (†) ingifva (ngn) den föreställningen (att ..); jfr INBILDA o. INBILLA. Glada drömmar! Bilden hjelten (Gustaf Vasa) att jag (Sverges skyddsängel) vakar öfver dess höga öden. Gustaf III 2: 32 (c. 1785). — i uttr. bilda sig ngt, få den föreställningen om ngt, föreställa sig ngt. Weste (1807). Uno hörde alt detta i sin slummer, och bildade sig deraf, at den gamla gumman .. stod .. midt framför honom och skrek at han var hennes förförare. Cederborgh UvT 2: 213 (1809). Allt hvad menniskan / Mest rysligt bildar sig. J. G. Oxenstierna 5: 329 (c. 1817); jfr 3 a.
Särskilda förbindelser:
1) [jfr ä. t. in sich bilden] till 1 (b) l. 3 (a), i förb. bilda ngn ngt in, eg. i ngn intrycka l. inprägla bilden af ngt; inprägla ngt i ngn, göra ngt till ngns andliga egendom, ingifva ngn ngt. Af thet som här .. vtfördt är kan hvar och en fatta, at blotta förnuftet fuller kan bilda sig in någon liten vetenskap vtan sensu, men doch icke giöra någon rett klokhet, om icke sensus tilkommer. Rydelius Förn. 135 (1721, 1737). Til at hålla dem (dvs. kvinnorna) uti sin mörka snara, / (satan) dem bildar listigt in, att tro sig något vara. Kolmodin Qv.-sp. 2: 264 (1750).
2) se BILLA IN.
BILDA OM 10 4. (mindre br.) till 2: ombilda, omgestalta, förvandla. Hvad i sin snabba flygt / Förflutna timmen med sig bortfört, / Bildas ej om eller blifver ogjordt. Adlerbeth Hor. Od. 134 (1817). Liksom grufvornas stillastående och mörka vatten kan bilda om en nedfallen kvist till smycke af kristaller, så förvandlade hennes .. fantasi .. de enklaste ting till under att se på. Hallström Thanatos 123 (1900).
BILDA SIG IN 10 0 4. (enst.) filos. till 6, i uttr. ngn l. ngt bildar sig in i ngt, ngn l. ngt utbildar l. utvecklar sig därhän att han l. det ingår ss. moment l. del i ngt; jfr INBILDA i motsv. bet. Hvarje annan religionsform än kristendomen är (enl. Biberg) naturreligion, d. v. s. en religion, som visserligen må vara framgången ur människans allmänna behof af religion, men som dock icke bildat sig in i förnuftsuniversaliteten. Nyblæus Forskn. III. 2: 215 (1890).
BILDA UT 10 4. (föga br.) till 6: utbilda, utveckla. C. J. L. Almqvist i Hermes 2: 193 (1821). I lifvets strid han bildade ut / en karakter. (Cavallin o.) Lysander Sm. skr. 173 (1867). Bilda ut till liffull verklighet / Diktens skönsta dröm om qvinlighet! Öman Lyr. bl. 2: 80 (1868). — refl. I samma mån, som den (högromerska dialekten) bildade ut sig, trängdes den äldsta romerska dialekten .. mer och mer tillbaka. Atterbom Poes. hist. 3: 22 (1848).
Ssgr, se under BILD, sbst.1
Spalt B 2542 band 4, 1909