Publicerad 1911   Lämna synpunkter
BIRMAN birma4n, stundom BURMAN burma4n, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(birman Ödmann Symes 18 (1805) osv. birmann Missionstidn. 1838, s. 41. barman Djurberg Geogr. smndr. 4: 180 (1795), Dens. Geogr. lex. 1: 67 (1811). burma(h)n Sundler Geogr. lex. 1: 668 (1831), Brokiga blad 1910, nr 16, s. 5, m. fl. boman Djurberg Geogr. f. ungd. 332 (1781, 1800), Dens. Geogr. smndr. 4: 180 (1795). braman Ekeberg Ostind. r. 132 (1771, 1773))
Etymologi
[jfr t. o. fr. birman, eng. burman, bildadt till BIRMA (BARMA, BURMA, i ä. tid äfv. BOMANISTAN)]
inföding i Birma. De uproriske (på gränsen mot Tibet), som ännu hålla sig .. med tilhielp af .. ströfvande Bramaner. Ekeberg Ostind. r. 132 (1771, 1773). Till anletsdrag likna Birmanerne mera Chinesare än Hindus. Ödmann Symes 119 (1805). Birmannernas Missions-Historia. Missionstidn. 1838, s. 41. Birmanerna tillhöra den indo-kinesiska rasen. NF 2: 568 (1877). Brokiga blad 1910, nr 16, s. 5. jfr: Marama har sedan sekler varit det namn, som folket sjelft gifvit sig … Derifrån hafva .. uppkommit benämningarne Biamma, .. Barma, Brama, .. Boman, .. Burma och Burmeser, Birma och Birmaner, hvilka alla betyda ett och detsamma, nämligen Maramafolket. Thomée Berghaus 1: 90 (1849).

 

Spalt B 2740 band 4, 1911

Webbansvarig