| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
BISARRERI bisar1eri4, stundom 1004 (bisarreri´Almqvist), n.; best. -et, äfv. -t; pl. (i bet. 1 b) -er.
a) abstr.: egenskap(en) att vara bisarr, benägenhet för hvad som är bisarrt, benägenhet att följa sina underliga infall l. griller, underlig egenhet (till lynne, utseende, uppträdande osv.), excentricitet, konstighet; i sht i fråga om litterär l. konstnärlig personlighet l. riktning. Ohyggligheter i karakteristik upprullas med ett bizarreri och en öfverdrift, som bära stämplen af osanning och onatur. A. Cronholm i SKN 1842, s. 153. Så länge Almqvist ännu icke hade demaskerat sig, var der en möjlighet, att mindre akta uppå det skefva, det moraliskt giktbrutna i åtskilliga hans framställningar, man kunde skrifva det på bizarreriets räkning. Sturzen-Becker 1: 98 (1861). Bisarreriet blifver icke djupsinnigt genom att gifva sig en min af djupsinthet. Wirsén Krit. 108 (1890, 1901). Ett och annat öfverdrifvet, som trotsar måttfullhetens lag genom att gå allt för långt i bisarreri. C. R. Nyblom i PT 1903, nr 148 A, s. 3.
b) mer l. mindre konkret: bisarrt infall l. uttryck osv., ovanlig l. orimlig nyck, underlig idé, besynnerlighet, konstighet. Det är et stort bizarrerie, at vara af Presbyterianska Kyrkan, och likväl hafva ingen Prest, som icke är annat än .. et förkortande af Pres byter. Björnståhl Resa 2: 40 (1773); jfr a. Den genialiske författaren af Törnrosens bok, .. med alla sina bisarrerier och vidunderligheter. L. Stenbäck (1837) hos Aspelin Stenbäck 122. En fasad, å hvilken alla barockstilens bizarrerier äro sammanträngda. Ljunggren Resa 158 (1871). En bättre kunskap om de optiska lagarna skulle varit till stort gagn, ty dessförutan råkar konstnären lätt ut för omedvetna bizarrerier. H. H. Hildebrandsson i Nord. tidskr. 1897, s. 392.
Spalt B 2748 band 4, 1911