Publicerad 1911 Lämna synpunkter BITEN, p. adj. Etymologi [jfr STICKEN, STUCKEN] (†) förtretad, ond? Wara biten uppå nogon, vulgo dicitur. Pfeif De habitu 279 (1713). Spalt B 2831 band 4, 1911 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se