| Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
BLINDBOCK blin3d~bok2, hvard., stundom också i vårdadt spr. blin3~, stundom 4~1 (bli`ndbock Weste), ss. namn på person som ”är blindbock” m.||ig., ss. namn på leken r. l. m.; best. -en; pl. (i bet.: person som ”är blindbock”) -ar.
1) i fråga om en lek, hvilken i sin vanliga form tillgår så, att en person med förbundna ögon söker att gripa (o. säga namnet på) ngn af de andra i leken deltagande (som, om det lyckas, byter roll med den förste osv.), i sht i senare tid med olika större l. mindre variationer: urspr. o. eg. om den med bindel för ögonen försedde deltagaren, sedermera också ss. namn på själfva leken. Sittande blindbock, blindbockslek vid hvilken ’blindbocken’ sätter sig i knäet på ngn af de i en krets sittande deltagarna o. (i olika varianter af leken på olika sätt) söker utröna, hos hvem han sitter (hvarpå, om han gissat rätt, den andre blir ’blindbock’ osv.). Vara (stundom gå) blindbock. Leka blindbock, förr äfv. taga blindbock. Lex. Linc. (1640; under myia). Leeka i godt lag först tick tack, så mig möter / Monsieur, hur heter han? med hundra tusend stöter; / Så blind-bock (osv.). Keder Vitt. 362 (1690). Man må icke taga Hustru på sådant sätt som the, som leka blinnebock. Scherping Cober 2: 128 (1737). Om afton, då hela hofvet var vid ett godt humeur, skulle (vid G. III:s hof) jul-lekar lekas; man började med blindbock. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 363 (1779). Jag gick, som blindbock bunden (dvs. med bindel för ögonen), / Visste dock ta Mimmi fatt. Franzén Skald. 1: 202 (1810, 1824). Blindbocken med käpp. Stiernstolpe Sällskapslekar 11 (1817). Julafton .. tillbragte (man) tiden .. med jullekar. Man skodde blackan, .. gick blindbock, gömde ringen m. m. Lovén Folkl. 70 (1847; i fråga om förh. i Skytts härad i Skåne i början af 1800-talet). Åtskilliga slag af blindbock: ss. på vanligt sätt .. el. två blindbockar ”den ene piper den andra griper”, el. 2—8 blindbockar. H. Ling Tillägg t. tab. 85 (1869, 1880). Två blindbockar, den ene jagande den andre. Liedbeck Dagöfn. 104 (1881, 1891). E. Odhner i Läsn. f. sv. folket 1912, s. 265. — jfr PIP-, SITT-, SÅNG-BLINDBOCK.
2) bildl.
a) person som ej ser l. ser sig för l. förstår; person som går (fram) l. handlar i blindo, slumpvis, utan beräkning; jfr BLIND-TE(C)KA. Kolmodin Qv.-sp. 1: 78 (1732). Dalin Arg. 1: 153 (1733, 1754). Ser ni ej, edra blindbockar, huru skön Guds herrliga natur är? C. F. Dahlgren 5: 179 (1833). Du (är) i fruntimmerssaker .. en fullkomlig blindbock. Zedritz 3: 9 (1855). Affärslifvets blindbockar. GHT 1896, nr 92 B, s. 1.
b) i uttr. leka l. gå l. löpa, förr äfv. taga blindbock o. d., famla i blindo, handla (osv.) på måfå, gripa miste, icke få grepp på ngt, misstaga sig, låta narra sig, blifva narrad. Penning(,) penning är, mång ofall (dvs. olyckshändelse) vnderkastad: / Mång tager blindbock, som til pungen hafver hastat. Kolmodin Qv.-sp. 1: 79 (1732). Den tiden, då jag fann mitt välbehag i att leka blindbock med Kant, är längese’n förbi. Tegnér 5: 40 (1804). Bättre .. än att alla gå blindbock. Wingård Minnen 6: 109 (1809, 1847). Atterbom leker ofta blindbock med rimmen och tar fatt det oriktiga. Tegnér 5: 422 (1825). En mensklig varelse, som genom hela lifvet leker blindbock med lifvets bestämmelse. Lysander Faust 183 (1875). Visserligen .. påstås rättvisan vara blind, men skall hon därför ta sig till och löpa blindbock? Hallström Venez. kom. 110 (1901).
-LEK~2.
2) mer l. mindre oeg. o. bildl. (jfr BLINDBOCK 2 b). (Lyckan) blindbockzleeken med oss arma menskior drifwer. Fånge 27 (c. 1710; jämfördt med orig.). I (ödets) .. nattliga blindbockslek kastas man blind emellan ovän och vän. Bremer Nina 349 (1835). När medvetandets blindbockslek upphör (i döden). Söderblom När stunderna växla 48 (1907, 1909).
Spalt B 3241 band 4, 1915