| Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
BLINK bliŋ4k, sbst.1, r. l. m., ngn gg n. (GHT 1895, nr 233 B, s. 2, Hallström Thanatos 42 (1900), Dahlbäck Åbergson 101 (1914) m. fl.); best. -en, ss. n. -et; pl. -ar, ss. n. =.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. eng.] (föga br.) plötsligt frambrytande (o. åter försvinnande) sken l. glans; blänk, blixt, glimt; jfr BLINKA, v. 1. Bilans blink. Elgström (o. Ingelgren) 8 (c. 1809). Den gryende dagens blink. Valerius 2: 149 (c. 1820). Vi (se) blixten framljunga såsom en blink af hans straffande svärd. Franzén Pred. 2: 187 (1842). (Hafsfågelns) skarpa öga skönjer svagaste blink af fisk i vattenbrynet. Hansson Kås. i mystik 50 (1897). — jfr BLIXT-, IS-, LJUS-, SILFVER-, SOL-BLINK m. fl. — särsk. [jfr motsv. anv. i dan. o. holl.] skymt. Om iagh .. kunde ock så få see en blinck aff Heluetet, iagh wille thet aldrig förgäta. P. J. Gothus Leiser C 4 a (1599). Jag såg .. på hennes anlet en blink af glädje. Runeberg 3: 287 (1837, 1852). Se där! En blink af den hvita haren. A. Knöppel i Sv. turistfören. årsskr. 1913, s. 160.
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. eng.] (†) blick; jfr BLINKA, v. 2. Ni måste sky i dag hvar enda dödlig blink. J. Wallenberg 332 (1774). — särsk.
a) i bild. Afunds arga blink. Nordenflycht QT 1746—47, s. 135. Dödens bistra blink. J. Wallenberg 360 (1774).
b) blick (in i ngt), inblick; jfr BLICK, sbst.1 6 slutet. Isogæus Segerskiöld 1109 (c. 1700). Evighetens portar öpnas för siälen, at hon får göra en blink derin. Nohrborg 270 (c. 1765).
3) (†) anblick, åsyn; jfr BLICK, sbst.1 5. En kostbar säng .., / Vid hvilkens första blinck och åsyn jag blef rädder. Kolmodin Qv.-sp. 1: 120 (1732). De med sädesskylar tätt besatte Skånska åkerfälten gofvo ögonen en angenäm blink af landets härlighet. Hasselquist Resa 4 (1749). En maka, / Hvars kära blink jag nu med lifvet skall försaka. J. Wallenberg 361 (1774).
4) [jfr motsv. anv. i fsv., dan. o. t.] (numera mindre br.) ögonlockens hastiga nedfällande o. uppdragande; blinkning; jfr BLINKA, v. 3. (Apollo) Sijr .. / Föruthan Blinck ell Blund rät ändast op i Skyyn. Lucidor Hel. V 4 b (1672). Sahlstedt (1773). Dalin (1850). En blink är så god som en vink för en blind häst. Falk Skolpojkar 70 (1903; ordspr.). (Hon) gjorde en skälmsk blink. Bergdahl Till antipoden 137 (1906). — jfr TJUFPOJKS-, ÖGON-BLINK.
5) [jfr motsv. anv. i eng.] (numera föga br. utom i a) eg. den tid som åtgår för en blinkning; ögonblick; jfr BLICK, sbst.1 4. Dalin Vitt. II. 4: 99 (1746). Nöjet blott en blink du skänker, / Men åt smärtan längd af år. Widström Vitt. 8 (1799, 1840). Dröj ej en blink! Adlerbeth Æn. 223 (1804, 1811). Som i ett tittskåp förändrades i hvarje blink scenen. Törneros Bref 1: 36 (1824). Blott en blink i din sal fick jag stå. Atterbom LÖ 2: 195 (1827, 1854). (Han) fick i samma blink en hettande örfil. Melander I frack 28 (1888). — jfr TIDS-BLINK. — särsk.
a) [jfr holl. in een oogwenk, eng. in the twinkling of an eye, fr. en un clin d’œil] (fullt br.) i uttr. i (sällan på) en blink l. i (stundom på) blinken, i ett ögonblick, på ögonblicket, på stunden, genast, ögonblickligen. Sämjan will sin hårda knut / I blinken låta brista. Rydelius Vitt. 92 (1707). Den nyss tillämnade Konungen förlorade på en blink all sin höghet. Celsius G. I 447 (1753, 1792). Du skal få se alla dessa stora i verlden försvinna i en blink. Liljestråle Kempis 140 (1798). I blinken / Stod en främmande man med frustande fåle på gården. Runeberg 1: 9 (1832). Karl Anton förstod i en blink alltsammans. Geijerstam Lyckl. män. 30 (1899). I ett blink .. står alltsammans inför mig. Larsson Stud. o. med. 90 (1900, 1904). Jag anade .. på blinken, att något viktigare meddelande förestode. Lagus Fr. pojkåren 1 (1904).
b) [sannol. bildadt i anslutning till uttr. som en blixt] (föga br.) i uttr. som en blink, (snabb) som en blixt. Som en blink voro de framme. Retzius Nil. 60 (1891). Stridstuppar .., för vilka det gick som en blink att vid minsta förnärmelse ställa sig i position. Ruth Walfridsson i Dagbräckn. i Kongo 231 (1911).
6) [jfr t. blink, blänk (jfr 1)] (numera mindre br., i fackspr. sedan 1884 ersatt af BLÄNK) i sht fyrväs. skarp o. hastig ljusglimt använd ss. signal från fyrar o. fartyg; blänk (jfr 1). Fyrtorn .. med lentill-apparat .. för fast eld med blinkar. SFS 1856, nr 72, s. 31. Lista på sv. fyrar 1867, s. 2. Brännaren (vid fyrar o. lysbojar) är .. försedd med en liten evighetslampa, som enligt den vanligaste anordningen hvar 3:e sekund tänder en blink af 3/10 sekunds varaktighet. PT 1912, nr 290 A, s. 2. jfr: Jag såg .. 4 skarpa blink från fartygets signalkanon. GHT 1895, nr 233 B, s. 2.
7) sjöt. o. fyrväs. lanterna försedd med apparat för framkallande af ljusglimtar af längre l. kortare varaktighet; äfv. dylik apparat. Numera begagnas i stället (för signallanternor på fartyg) en s. k. blink, d. v. s. en lanterna så inrättad, att dess ljus ögonblickligen kan döljas. NF 9: 749 (1885). Acetylengasbojar, utrustade med klocka och klippinrättning (blink). Vår flotta 1905, s. 98.
(BLINK, sbst.1 1, BLINKA, v. 1) -FLYKT~2. (knappast br.) flykt med snabba höjningar o. sänkningar. Ahrenberg Hihul. 15 (1889). Snösparfven sirrade i blinkflykt framför honom. Dens. Österut 10 (1890). —
(6) -FYR~2. [jfr d. blinkfyr, t. blinkfeuer] (numera mindre br.) fyr med blänkljus, blänkfyr; jfr -LJUS. Anholts fyrs förändring från stillastående till omgående så kallad Blinkfyr. Kungör. af förv. af sjöärenden 1842. PT 1910, nr 114 A, s. 2. —
(BLINK, sbst.1 4, BLINKA, v. 3) -HINNA~20. [jfr d. blinkhinde, t. blinzhaut] hinna som hos fåglar, de flesta däggdjur, vissa reptilier o. fiskarter från inre ögonvrån helt l. delvis kan dragas för o. täcka ögats främre yta. Sönnerberg Loder Reg. (1799). (Nattskärran har) blinkhinnan blåaktig med svart kant. Nilsson Fauna II. 1: 246 (1835, 1858). Ögonlocken så väl som blinkhinnan tjena ögat till skydd mot för starkt solljus och andra inverkningar utifrån. Lundberg Husdj. sjukd. 179 (1868, 1890). Blinkhinnan (i flundrornas ögon), ett rigtigt ögonlock, tjenar till .. (ögonens) skydd. 1 Brehm III. 1: 254 (1876). Stuxberg Fisk. 22 (1894). —
(jfr 7) -LANTERNA~020. lanterna försedd med apparat för framkallande af blänkljus. H. Wrangel i Tidskr. i sjöv. 1891, s. 407. Hägg Fl. 70 (1904). Signalering med blinklanterna. PT 1912, nr 76 A, s. 2. —
(1, 6) -LJUS~2. ljus som framträder i form af glimtar af längre l. kortare varaktighet; i sht i fyrar, signallanternor o. d.; blänkljus. Idén till klipp- eller blinkljuset, hvarigenom fyrljuset skiljes från andra sken och fyrarna från hvarandra .. hade en svensk till upphofsman. VL 1896, nr 271, s. 3. PT 1912, nr 290 A, s. 2. —
(jfr 5 b) -SNABB~2. [jfr d. blinksnar] (numera knappast br.) blixtsnabb. Almqvist Sv. fattigd. 42 (1838). Hur blinksnabbt stack icke Ellin sitt ena pekfinger under jernet, hvarje gång hon ilagt ett nyglödgadt lod, för att känna efter, om det var lagom varmt. Dens. Tre fruar 3: 229 (1843). Ahlman (1872). —
(1, 4) -VIS~2. [jfr d. blinkvis] (föga br.) glimtvis, ryckvis. Dalin Arg. 2: 312 (1734, 1754). Det ryckte så krampaktigt och blinkvis i hans mungipor och näsborrar. Ödman Vår- o. sommard. 1: 203 (1882, 1887). Han såg, om ock blinkvis, djupare än förut, hvad hans plikt var. Ahrenberg Österut 107 (1890). —
(BLINK, sbst.1 4, BLINKA, v. 3) -ÖGD~2. [jfr d. blinkøjet] (numera knappast br.) som oupphörligt blinkar med ögonen. (Lat.) Petus hwerffögder eller blinkögder. Var. rer. 9 (1538). Lex. Linc. (1640; under pætus). Lind (1749; under blintzelicht).
Spalt B 3256 band 4, 1915