Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BLÄDDRA bläd3ra2, v.2 -ade; l. BLÄDDRAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(blädr- Sjögren (1775; under bullo), Dalin (1850; ss. biform till bläddr-). bläddr- Wallerius osv.)
Etymologi
[till BLÄDDRA, sbst.; jfr nt. o. holl. bladderen, eng. bladder]
om blåsbildning.
Anm. I det följ. skiljas de deponentiella formerna från de öfriga. Vbalsbst. föras under I.
I. BLÄDDRA. (numera föga br. utom i Finl.) refl.: bilda l. hafva blåsor (se BLÅSA, sbst. 7 o. 8) i l. på sig; bubbla. Wallerius Hydrol. 62 (1748). Man (låter kalfsteken) .. på spettet sittia litet stilla med skin-sidan åt elden vänd, til des huden börjar litet bläddra sig. Warg 94 (1755). Dalin (1850). Jernet bläddrar sig (vid puddlingen). Hahnsson (1884). — jfr UPP-BLÄDDRING.
II. BLÄDDRAS. (numera knappast br.) = I. Sjögren (1775; under bullo). Almqvist (1844: ”uttryckes ännu bättre: Bläddra sig”). Dalin (1850).

 

Spalt B 3594 band 5, 1917

Webbansvarig