| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
BOETT bωät4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) fodral l. dosa som till skydd omsluter ett föremål.
a) [jfr fr. boîte de montre] (metall)fodral som omsluter urverket i ett fickur o. vid hvilket verket är fäst; i sht om det yttre, urglaset motsatta, locket. Ur med dubbel boett, i sht förr: ur med löst fodral omkring det fasta fodralet (jfr DUBBEL-BOETTARE), numera vanl.: ur med metallock äfv. öfver urglaset, savonettur. Et Guld-Ur .. med slät Boet. DA 1793, nr 15, s. 4. Ett Engelskt Silfver ur med dubbel boëte. Calonius Suppl. 213 (1813). Boetten är det fodral, som skall skydda urverket för smuts och stötar. Ericsson Urmak. 219 (1897). Ett guldur med dubbla boetter. Hellström Kuskar 82 (1910). — bildl. En vindkåre aftog den dubbla boetten — hatt och peruk — från hans hjessa. Törneros Bref 1: 37 (1824). — jfr DUBBEL-, GULD-, KLOCK-, NICKEL-, SILFVER-, SKYDDS-, UR-BOETT m. fl.
b) fodral l. medaljong som omsluter ett miniatyrporträtt; förr äfv. om fodral l. kapsel för annat ändamål. Sålunda torkade præparater uppsätter han smakfullt i små boëtter med glas på två sidor, der de sitta damfria. Retzius Bref t. Florman 98 (1831). Denna bild (ett miniatyrporträtt af K. XII) har beledsagats af välönskningar .. på boettens insida. Quennerstedt Kalabaliken v. Bender 67 (1910). — jfr GULD-, SILFVER-BOETT.
2) (numera knappast br.) dosa l. ask till förvaring af spelmarker, marklåda. C. V. A. Strandberg 5: 176 (1862). Hans spelmarker voro till stor del i de andras boetter. H. Lilljebjörn Hågk. 2: 71 (1867).
(1 a) -SKRUF. urmak. skruf hvarmed verket i ett fickur fästes vid boetten. Bergqvist o. Hellberg Horrmann 7 (1881).
Spalt B 3686 band 5, 1918