Publicerad 1918   Lämna synpunkter
BOGSPRÖT bω3g~sprø2t, i södra Sv. ofta, eljest bl. ngn gg 4~1 (bo`gspröt Weste), n.; best. -et; pl. =; i sht förr äfv. BOGSPRÖTE bω3g~sprø2te, n.; best. -et; pl. -en.
Ordformer
(-sprött Oxenst. brefv., A. Hedenstedt (1757) i Sv. saml. 4: 172; -spröt Spegel Guds verk 99 (1685) osv. -spröte OSPT (: -spröten, pl. obest.), Sahlstedt (1773), Geggen Sjötermer (1913). -sprijet Ber. om action 28 juli 1715, s. 6; -spriet Nordberg C. XII 2: 518 (1740); -sprit Thunberg Resa 3: 12 (1791))
Etymologi
[liksom ä. d. bovsprød, d. bovspryd, bugspryd, nor. baugspryd, t. bugspriet, eng. bowsprit, fr. beaupré af holl. boegspriet (l. nt. boogspreet, -spriit), af boeg, skeppsbog, o. spriet, spri. Formerna -spröt(t), -spröte bero på anslutning till SPRÖT o. SPRÖTE; jfr ä. d. -sprød]
i sht sjöt. från fören af ett fartyg utskjutande rundhult som stöttar fockmasten förifrån o. utgör fäste för stagsegel; ofta (i sht bland icke fackmän) inbegripande dess förlängningar, klyfvar- o. jagarbommarna. Oxenst. brefv. 11: 796 (1640). (Flera) skepp .. (hafva under stormen) förlorat deras Anckare, Tåg, Gallioner och Bogspröten. OSPT 1686, nr 50, s. 6. Et fartyg .. (hade) olyckan at emot et annat fartygs bogspröte rifva af sina främste tåg. C. F. Fredenheim (1785) i Förh. o. upps. 15: 223. Bogsprötet (peket) består af tre längder: bogspröt, klyfvarbom och jagarbom. Underv. f. mansk. v. fl. 2: 54 (1898). — i utvidgad o. öfverförd anv. Öfverläppen (hos insektsläktet Bembex är) utdragen till en trattformig .. pip, framunder hvilken maxillerna utlöpa till ett cylindriskt näbb eller bogspröt. Dahlbom Skand. insekt. 253 (1837); jfr BOGSPRÖTARE. Din (trubbnäsa) tyckes ha vuxit ut till ett riktigt bogspröt. Topelius Läsn. f. barn 7: 214 (1891).
Ssgr: A (mindre br.): BOGSPRÖT-BACK, -BAND, -FLAGG l. -FLAGGA, -SEGEL, -SURRNING, -VUL(N)ING, se B.
B: BOGSPRÖTS-BACK. (bogspröt- Jungberg (1873)) (mindre br.) sjöt. bogsprötstask; jfr BACK, sbst.3 1 a. —
-BAND. (bogspröt- Röding) skeppsb.
1) om det öfversta bogbandet, som stöder bogsprötet. Röding 1: 245 (1794).
2) band som sammanhåller ett (af flera spiror) byggdt bogspröt. Smith Naut. ordb. (1915; under bogspröt). —
-DYNA. [jfr eng. pillow of the bowsprit] skeppsb. timmer på hvilket bogsprötets inre ända hvilar. —
-ESELHUFVUD~1020. sjöt. eselhufvud som förbinder bogsprötet med klyfvarbommen o. utgör fäste för den senare. —
-FISK. sjöt. hål i däcket gm hvilket bogsprötet går ned. —
-FLAGG l. -FLAGGA. (bogspröt- Jungberg (1873)) (mindre br.) sjöt. flagga som hissas på framändan af ett bogspröt l. i fören af ett ångfartyg (i sht krigsfartyg), gös. Unionstecknet .. föres .. såsom bogsprötsflagga (gös) på båda rikenas örlogsfartyg. Underv. f. mansk. v. fl. 1: 23 (1882). —
-KAM. (föga br.) sjöt. bogsprötstask. Calwagen Sjölex. (1851). —
-KOLF. (mindre br.) sjöt. bogsprötsdyna. Uggla Sjölex. (1876; under pillow). Björkman (1889). —
-LÅS. (numera föga br.) sjöt. träkloss som, sedan bogsprötet blifvit intaget, fastbultas öfver detta mellan stäfpollarna. Ekbohrn Naut. ordb. (1840). Hahnsson (1884). —
-RIGG. = -TACKLING. —
-SEGEL. (bogspröt- Björkegren (1784; under civadière), Berndtson (1881)) sjöt. segel som föres på bogsprötet; i sht förr företrädesvis om blindan. —
-STROPP. sjöt. ansättningsstropp för stag som har sitt fäste på bogsprötet. Linder Sjömanskap 118 (1896). —
-SURRNING. (bogspröt- Boström Tackl. 24 (1840), Smith Naut. ordb. 53 (1915)) sjöt. surrning af tåg l. (vanl.) kätting hvarmed bogsprötet fastsurras vid skägget. —
-TACKLING. sjöt. det fasta tågvirke som tillhör bogsprötet (jämte dess förlängningar). —
-TASK. sjöt. vid bogsprötet fäst skiftask. —
-UTHALARE~0200. sjöt. uthalare till ett bogsprötssegel. Weste (1807). Schulthess (1885). —
-UTLIGGARE~0200. (föga br.) sjöt. det yttersta af fockstagseglen; ofta liktydigt med stormklyfvare. Weste (1807). Auerbach (1907). —
-VUL(N)ING. (bogspröt- Jungberg (1873)) (mindre br.) sjöt. bogsprötssurrning. Röding SD 15 (1798). Björkman (1889). —
-VUL(N)INGSBLOCK. (†) sjöt. stort block invid bogsprötssurrningen, i hvilket tågen till bogsprötets o. klyfvarbommens segel löpa. Röding 2: 780 (1796). Uggla Sjölex. (1876; under rack).

 

Spalt B 3706 band 5, 1918

Webbansvarig