Publicerad 1918   Lämna synpunkter
BOLMÖRT bol3m~œr2t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(bolm- Franckenius Spec. C 4 a (1638) osv. bolme- Månsson Ört. 331 (1628), Dens. Åderl. 67 (1642: Bolmeörtzfröö))
Etymologi
[jfr fsv. bölmeyrt; ssg till BOLMA, sbst.]
växt af släktet Hyoscymus Lin., i sht Hyoscyamus niger Lin. Månsson Ört. 331 (1628). Hyoscyamus albus. Hwijt Bolmört. Franckenius Spec. C 2 a (1659). Bolmörten .. har, ifrån äldre tider, varit både utmärkt och känd för sin försoffande, giftiga och phantastiska (dvs. yrsel förorsakande) verkan på människans kropp. C. M. Blom i VetAH 1774, s. 52. Bolmört vexer vid vägar och gårdar samt har svarta och hvitgula blommor. Berlin Lärob. 86 (1876). jfr SOMNE-BOLMÖRT. — bildl. Hatets bolmört. Crusenstolpe Tessin 2: 241 (1847). Det har .. (af denne yngling) blifvit en giftig bolmört, ett farligt ogräs. Rydberg Frib. 109 (1857).
Ssgr: A (föga br.): BOLMÖRT-SKIFLING, -SVAMP, se B.
B: BOLMÖRTS-BLAD. Haartman Sjukd. 90 (1759). Sv. farm. 125 (1901). —
-DROPPAR, pl. farm. —
-EXTRAKT. farm. —
-FRÖ. Månsson Åderlåt. 67 (1642). ”Mask” i tänderna rökades med bränt bolmörtsfrö. E. Wigström (1891) i Landsm. VIII. 2: 92. —
-GIFT. Bolmörtsgiftet eller hyoskyaminet .. är ett narkotiskt gift. Lindman Nord. flora 3: 75 (1902). —
-GRÄS. [jfr BOLM-GRÄS] (†) bolmört. Haartman Sjukd. 196 (1759). —
-OLJA. farm. Palmcron Sund. sp. 324 (1642). Sv. farm. 194 (1901). —
-PLÅSTER. farm. —
-ROT. Man bör agta sig om våren, at ej Bolmörtsrötter uptagas i .. (palsternackornas) ställe. Linné Diet. 2: 170 (c. 1750). —
-SKIFLING. (bolmört- Romell Lindblads Svampb. 45 (1901), Bülow Svampar 89 (1916)) [namnet sammanhänger med att på ett visst utvecklingsstadium af svampen dess lukt erinrar om bolmörtens] den giftiga svampen Agaricus (Entoloma) lividus Bull., blek l. lömsk l. försåtlig rödskifling, giftrödling. —
-SVAMP. (bolmört- Krok o. Almquist Flora 2: 214 1907)) = -SKIFLING. —
-TINKTUR. farm.

 

Spalt B 3806 band 5, 1918

Webbansvarig