Publicerad 1918   Lämna synpunkter
BOMBERT bom4bert, äfv. bωm4-, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(bumper Gosselman S. o. N. Amer. 2: 120 (1833). bumpert Sturzen-Becker 4: 55 (1862). bumbert Wallenberg)
Etymologi
[liksom t. bumper af eng. bumper, möjl. afl. af bump, doft slag, ljudhärmande bildning. Med afs. på det tillagda -t jfr HÄFVERT, KOFFERT, SKONERT m. fl.]
(föga br.) stor bägare l. pokal, i sht fylld med vin, särsk. för skåldrickning. Bumbertar och ölmuggar. J. Wallenberg 195 (1771). Den äldste kaptenen uppmanade sina kamrater att tömma en bombert och hurra till redarens ära. Sparre Sjökadetten 452 (1850).

 

Spalt B 3831 band 5, 1918

Webbansvarig