Publicerad 1921   Lämna synpunkter
BORTOM bor3tom2, ss. adv. äfv., ss. prep. sällan, 04, stundom 3~2 (bo`rtom l. borto´m Weste, b`årrtåm (ss. prep.) l. bårtå´mm (ss. adv.) Almqvist, bå`rrtåmm l. bå´rrtåmm (ss. prep.), bårrtå´mm (ss. adv.) Dalin; i vers — ∪ Leopold 2: 38 (1801, 1815) m. fl., ∪ — Arnell Scott Sjöfr. 8 (1829)), prep. l. adv.
Ordformer
(bort (bårt) om Sahlstedt (1773), Möller (1790); bortom Thorild 3: 162 (1791) osv.)
Etymologi
[fsv. bort um, jfr nor. bortom; af BORT 6 o. OM, prep. l. adv.; jfr BAKOM, FRAMOM]
— jfr DÄRBORTOM.
1) prep.: på andra sidan (om), hinsides (om); stundom, när det är fråga om skymmande föremål, öfvergående i bet.: bakom. Sahlstedt (1773). Det ler bortom hafven / Mot fogeln en strand. Stagnelius (SVS) 2: 437 (c. 1820). Skyttegården är belägen där bortom dungen. Rydberg Vap. 273 (1891). — i öfverförd l. bildl. anv. Han bor bortom all ära och redlighet, dvs. i en aflägsen afkrok. En rättvis dom, J bortom grafven finnen. Leopold 2: 137 (1801, 1815). Med anor bortom korstågen. Högberg Late Jim 43 (1909). I sanning en skön realpolitik .. vars synförmåga icke sträcker sig bortom den egna husknuten. Hedin Andra varn. 37 (1914).
2) adv.
a) i sht i förb. med där l. här: (där resp. här) på andra sidan; där (här) borta. På sluttningen, här bortom, står min stuga. Atterbom 2: 317 (1827). Den uppslagna vagnskuren inramade det långa perspektivet af min väg med dynerna bortom. Hultenberg Fairless 44 (1919).
b) (†) ungefär, bortåt. Så bortom. Almqvist (1844). Dalin (1850; angifvet ss. mindre br.).
Ssgr (till 1): BORTOM-HAFS, adv. [jfr fr. outremer samt ÖSTAN-HAFS m. fl.] Upptäcktsfärderna och landvinningarna bortomhavs. Nordenstreng Eur. män. 72 (1917).
-HAFS-BESITTNING. transmarin besittning. Européernas bortomhafsbesittningar. Högberg Late Jim 264 (1909).
-HAFS-LAND. Nordenstreng Eur. män. 63 (1917).

 

Spalt B 4053 band 5, 1921

Webbansvarig