| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
BRAXEN brak4sen, m. l. r.; best. = l. braxnen40 (numera mindre br., 2 Saml. 4: 32 (1604), SAOL (1900)); pl. braxnar32 ((†) -ner Sundelius Norrköp. minne 677 (efter handl. fr. 1560), Broman Helsingb. 160 (c. 1740));
äfv. BRAX brak4s, m. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er Sundelius Norrköp. minne 673 (cit. fr. 1593)).
fisk af det till karpfiskarnas familj hörande släktet Abramis Cuv., särsk. arten Abramis brama Lin. GR 1: 151 (1523). Braxnen leeker tå Enebusken ryker. I. Erici Colerus 1: 136 (c. 1645). Braxen .. (är) en välsmakelig fisk då han är fet. Rothof Hush. 66 (1762). Braxen bör fiskas vid häggblomningen och rågblomningen och kallas därför hägg- eller rågblomsbraxen. Hembygden 1911, s. 107. — jfr EN-, GÖK-, HAFS-, IS-, SKÄR-BRAXEN m. fl.
-BLECKA l. -BLICKA, f. l. r. (i vissa delar af Sv.) braxenpanka. Smärre fisk, som nors, löior, braxenblickor, mört fångas med not. Leinberg Vårt land 5: 78 (i handl. fr. 1764). Lilljeborg Fisk. 3: 275 (1889: -bläcka; anfördt fr. Uppsala). —
-BLOMSTER. [sv. dial. braxnablomster. Benämningen anses bero på att ifrågavarande växt blommar vid braxens lektid] örten Cardamine pratensis Lin., ängsbräsma, ängskrasse; jfr -BLOMMOR, -GRÄS 2. Bromelius Chloris 73 (1694). —
1) abstr. LReg. 17 (1563). Uti insjöarna begagnas .. not för braxen- och löjfiske. LAHT 1886, s. 27.
2) (†) konkret: ställe där braxen fiskas. GR 26: 21 (1556). Vid en och annan Kyrka, som ligger nära in vid .. Braxenfisken, innehålles .. med all ringning i Klockorne (för att fisken icke skall blifva skrämd). VetAH 1761, s. 188. Nilsson Fauna 4: VII (1855). —
-FJÄLL. Braxenfiäll kokas med bränvin til et starkt lim, hvarmed man kan hoplaga sönderslagna glas, bouteiller och porcellin. Rothof Hush. 66 (1762). —
-FLIA l. -FLIRA l. -FLISA. (bygdemålsfärgadt) braxenpanka. Möller (1790). Nilsson Fauna 4: 324, 331 (1855). NF (1878). —
-FLUGA. nattslända (som användes ss. agn vid braxenfiske), laxmygga; jfr -MAL. 2 NF 19: 572 (1913). —
-FLÄTTING. (bygdemålsfärgadt) braxenpanka. Braxenflättingar .. ur Wexjö sjö, äro .. fetare än på andra ställen. Linné Sk. 26 (1751). Fischerström 3: 119 (1783). —
2) (föga br.) = -BLOMSTER. Wahlenberg Flora Sv. 411 (1824). Emedan .. (Cardamine pratensis) börjar blomma då braxen leker, kallas den i somliga trakter Braxengräs. Nyman Sv. växt. naturh. 1: 314 (1867). —
-LEK. (braxne- VRP) Tillsades Borgerskapet att dhe nu mädan Bragzneleken påstår intet gå ut mäd nogra Noter att pullssa. VRP 1708, s. 189. —
-MYGG l. -MYGGA. insekten Hydrometra lacustris Lin., vattenmätare, ”skräddare”. Linné Syst. nat. 62 (1748). Thomson Insect. 119 (1862). —
-MÖRT. Braxenmörten, Abramidopsis Buggenhagii (Bl.) är en i vårt land ytterst sällan funnen bastard, enligt de flestes åsikt mellan braxen och mört, enligt C. Naumann åter mellan braxen och sarf. Stuxberg Fisk. 519 (1895). —
-NÄT. (braxna- Bouppt. fr. Växiö 1828. braxne- Tiselius) fisk. visst slags gröfre nät, eg. afsedt för fångst af braxen. Tiselius Vätter 1: 121 (1723). Id får man .. på grofva nät (s. k. braxennät). Schröder Fiske 60 (1900). —
-PANKA. benämning på icke fullvuxen braxen l. på (individ af) fiskarten Abramis blicca Bloch., björkna; jfr -BLECKA, -FLIA, -FLÄTTING. Groening Ry. spr. 200 (1750). Braxen .. kallas, medan han är liten, Braxen-panka eller Flia. Schultze Fisk. 38 (1778). Björkna (”braxenpanka”). Fornv. 1906, s. 16. Anm. Af ä. förf. anföras stundom, säkerligen af misstag, braxen-blecka, -blicka, -flia, -panka ss. benämning på Abramis farenus Lin., faren. —
-STÅND. Uggla IVetA 1786, s. 28. Braxen .. väljer sin vinterstation på det djupaste stället den träffar. Här står den packad i ofantlig mängd, och dylika ställen .. kallas Braxenstånd. C. U. Ekström hos Wright Fisk. 177 (1845). —
C (†): BRAXNA-GRÄS, -NÄT, se B.
D (†): BRAXNE-FISKE, -LEK, -NÄT, se B.
Spalt B 4175 band 5, 1922