| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
BRYDERI bry1deri4, äfv. bryd1-, n.; best. -et, äfv. -t; pl. -er ((†) = (Sylvius Mornay 267 (1674), VDAkt. 1711, nr 219)).
vbalsbst. till BRY, v.
1) (†) motsv. BRY, v. 1, 2: oreda, förvirring. Thet rådh man tager sigh aff sigh sielff, thet är bryller och bryerij vnderkastad. Sylvius Curtius 505 (1682). Vtan ringesta willerwallo eller bryderi. Swedberg Schibb. e 3 b (1716).
2) (†) motsv. BRY, v. 4, 5: bekymmer; möda, besvär; hvad som vållar bekymmer osv.; jfr BRY, sbst.1 3. NordTypogrT 1883, nr 17-18, s. 7 (i handl. fr. 1679). Så lefver nu mong Hedning .. bätre förnögd och med mindre bryderi och buksorg, än monger Christen. Swedberg Amer. 14 (1732). Sof i ro, du lilla! / Undan verldens villa, / Bryderi och larm! Wallin Vitt. 2: 98 (1808).
3) [bet. utvecklad ur 2] ovisshet l. tvekan om hvad man bör göra l. huru man skall bete sig i ett visst fall, förlägenhet, villrådighet; hvad som vållar en sådan villrådighet; svårighet, svår l. kinkig belägenhet; jfr BRY, sbst.1 3. Till råga på allt kommo ekonomiska bryderier. Nordberg C12 2: 92 (1740). Han torde hjelpa oss ifrån vårt bryderi, / Om bara, som jag tror, han nu har pengar inne. Remmer Theat. 1: 47 (1814). Jag är i mycket bryderi, huru jag skall göra. Dalin (1850). — jfr PENNING-, SAMVETS-BRYDERI.
4) förhållandet l. tillståndet att känna sig l. vara (synas vara) brydd (se d. o. 4) l. förvirrad l. osäker l. besvärad, förlägenhet, förvirring; jfr BRYDSAMHET 2. Almqvist AMay 25 (1838). Det skära oskuldsbarnet, som neg för hans högvördighet i sina unga års .. klädsamma bryderi. Högberg Utböl. 2: 111 (1912).
5) (mindre br.) motsv. BRY, v. 6 (8): hufvudbry, grubbel, spekulerande. Rudbeck Atl. 1: 839 (”838”) (1679). Svaret på denna fråga har gjort Skrift-tolkarne mycket bryderi. Agardh BlSkr. 1: 109 (c. 1855). (†) Med sinrikt bryderi hon tusend ting upspinner. Nordenflycht QT 1748—50, s. 104. — jfr HUFVUD-BRYDERI.
6) (†) motsv. BRY, v. 9: lidande, åkomma; jfr BESVÄR II 2 b. Jag har nu omsider hint ut (dvs. kunnat gå ut), fast iag eij aldeles är mit bryerij quitt. Bark Bref 2: 121 (1706).
7) (†) motsv. BRY, v. 10: gäckeri, gyckel. Sedan han länge gissat förgäfves, och utstått mycket bryeri af Kammar-Jungfrun. Ekelund Fielding 104 (1765).
Spalt B 4369 band 5, 1924