Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BULJONG buljoŋ4, r.; best. -en; pl. (i bet.: olika slag af buljong) -er. (förr ofta helt l. delvis skrifvet på franskt sätt)
Etymologi
[af fr. bouillon, buljong (äfv.: bubbla, garneringsveck m. m.; jfr BULJON), besläktadt med lat. bulla, bubbla m. m. (se BULLA, sbst.1)]
gm långsam urkokning med vatten erhållen soppa på (kött o.) djurben (i sht af oxe, äfv. kalf, stundom fågel) l. fisk, vanl. utan afredning: klar buljong; stundom om afkok på vegetabilier. En kopp buljong. Buljong och pastejer. Vegetarisk buljong. Salé 62 (1664). (En fin) Fröken (kan) aldeles intet (äta rökt kött osv.), utan Bullionger, stekar, confect, men ej sill. Linné Diet. 1: 110 (c. 1750). En stärkande buljong af pomerans-essence. Bellman 5: 208 (c. 1780; skämts. om likör). Hagdahl Kok. 132 (1879). — jfr FISK-, HÖNS-, VÄXT-BULJONG.
Ssgr: BULJONGS-, äfv. BULJONG-FETT. vid buljongkokning erhållet fett. —
-FLOTT, n. jfr -FETT. —
-KAKA. (buljongs-) (förr) konserverad buljong i form af en gm långvarig kokning erhållen, starkt limhaltig kaka. EconA 1807, mars s. 133. Bremer Strid 190 (1840). UB 5: 250 (1874). —
-KITTEL. —
-KULTUR. (i fackspr.) odling af bakterier i buljong; äfv. konkret. TT 1899, K. s. 83. Lidforss Kås. 3: 55 (1913; konkret). —
-KÖTT. kött användt till l. afsedt för buljongberedning. Det urkokta buljongsköttet griljeras. —
-TÄRNING. konservtärning afsedd att vid upplösning i hett vatten gifva buljong. NDA 1912, nr 272, s. 8.

 

Spalt B 4567 band 5, 1924

Webbansvarig