Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BULTA bul3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[afledn. till BULT, sbst.1 5]
(numera mindre br.) köra med vält öfver åkern för att krossa sönder kokorna samt göra jorden jämnare o. fastare, välta (åkern). Linc. (1640). Bultning med tunga vältar. MosskT 1889, s. 14.

 

Spalt B 4580 band 5, 1924

Webbansvarig