Publicerad 1924 Lämna synpunkter BUNTEREJ, adv. Etymologi [jfr d. i bunterad; af t. bunte reihe, till bunt, brokig (se BUNT, adj.), o. reihe, rad] (†) växelvis en herre o. en dam, par om par. Vi suto, som man säger, Bunterej. Posten 1769, s. 719. Spalt B 4593 band 5, 1924 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se