BÖDLA, v. -ar.
Etymologi
[af mnt. budelen, motsv. t. beuteln; jfr t. mehlbeutel, sikt i kvarn o. d. (jfr BÖJTEL o. BÖJTLA)]
(†) sikta, sålla. (Lat.) Pollintor (sv.) then som bödhlar eller sichtar miöl. VarR 42 (1538).
Spalt B 4853 band 5, 1925
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se