Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CHASSÉ ʃase4, n.; best. -et, äfv. -t; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. chassé, af fr. chassé, p. pf. (i sbst. anv.) af chasser (se följ.)]
dans. steg vid hvilket först ena foten föres framåt med tåspetsen utefter golfvet o. därpå den andra foten drages efter med ett hopp; danstur som utföres med sådana steg; chassering. Prim. (dvs. premiär-)paren göra Chasse. Walcke Dansk. 2: 1 (1785). Lovén Folkl. 90 (1847). Gjörcke Sällskapsdansar 103 (1850). Chasséerna i denna tur inledas alltid med appell. Lekstugan 24 (1897, 1900). — Anm. I sv. förekommer ss. dansterm äfv. det fr. uttr. chassé croisé, chassering korsvis [enl. Littré o. Darmesteter af fr. chassé o. croisé, p. pf. af croiser, korsa (se KROASERA)]. Gjörcke Sällskapsdansar 60 (1850). Hubendick Flick. lek. 107 (1879, 1883).
Ssg: CHASSÉ-STEG03~2. Apelbom Dansskolan 54 (1888). Lekstugan 14 (1897, 1900). Anm. Stundom brukas det fr. uttr. pas (de) chassé [af fr. pas, steg, o. de, prep., samt chassé]. Almqvist A. May 26 (1838). Apelbom Dansskolan 7 (1888).

 

Spalt C 119 band 5, 1904

Webbansvarig