Publicerad 1905   Lämna synpunkter
CYKEL syk4el, stundom sy4kel, stundom 32, sbst.2, r. l. m.; best. -n, sällan -klen; pl. -klar.
Ordformer
(stundom skrifvet cycle, best. cyclen)
Etymologi
[efter d. cykle, sbst., af eng. cycle, sbst., förkortning af bicycle (tricycle) (se BICYKEL, TRICYKEL). Jfr A. Östberg i Sv. hjulförb. årscirk. 1894, s. 55]
ss. fortskaffningsmedel använd mekanisk inrättning med (vanl. två) hjul som sättas i rörelse medelst trampning af den åkande själf l. medelst en motor; jfr BICYKEL, MONOCYKEL, TRICYKEL, VELOCIPED samt HJUL, TVÅHJULING o. MASKIN. Hög, låg cykel. Cykel utan kedja l. kedjelös cykel. Cykel med fritt hjul. Åka (äfv. rida) cykel. Sätta sig upp på cykeln. Åka l. fara många mil på cykel. Sport 1891, s. 10. Underkroppens muskelrörelser, framkallade af cyclens framdrifvande, .. (skapa) ett slags ofrivillig massage. Tisell Cyclisten 7 (1892). Att bestiga sin cykel via pedalen. Hjulsport 1899, s. 231. Världsmästerskap på cykel. Tidn. f. idr. 1900, s. 286. På cycle till S:t Germain. Därs., s. 369 (öfverskrift). Elektriska (spår-) vagnar, som jämte otaliga cyklar göra trafiken för gående högst besvärlig. Wachtmeister Fr. andra sid. Atl. 203 (1901). Två norska bröder åkte cykel .. på en bana, 4 meter i diameter, i 75 graders vinkel. SvD(L) 1903, nr 304, s. 3. — jfr BARN-, DAM-, HERR-, KAPPLÖPNINGS-, LANDSVÄGS-, MOTOR-, TANDEM-CYKEL m. fl.
Anm. 1:o Af synonymerna cykel, BICYKEL (TRICYKEL) o. VELOCIPED är VELOCIPED äldst i vårt språk. Detta ord hade stor utbredning redan i början af 1870-talet. Till följande årtionde hör lånet af BICYKEL (TRICYKEL). Yngst är cykel, som vunnit en vidsträcktare användning hufvudsakligen under 1890-talets senare hälft o. nu synes utbreda sig mer o. mer på bekostnad af sina synonymer (jfr A. Noreen i Nord. tidskr. 1902, s. 446). I södra Sv. torde det redan vara det mest använda ordet, under det att i mellersta o. norra Sv. VELOCIPED åtm. af en äldre generation ännu föredrages. VELOCIPED har därjämte en mera officiell o. skriftspråksartad prägel, under det cykel mera tillhör det dagliga talet. Det kan dessutom anmärkas, att VELOCIPED i ssgr delvis har en större bruklighet än ss. enkelt ord. BICYKEL synes numera vara det minst brukliga af de tre orden. Ss. i sin mån upplysande för de ifrågavarande ordens historia kan slutligen anföras, att Tidn. f. idr. under 1880-talets första 5 à 6 år använder nästan uteslutande ordet BICYKEL (TRICYKEL), därefter VELOCIPED o. först under 1890-talets senare år cykel. — Beträffande andra, endast i vissa kretsar osv. brukliga synonymer, ss. HJUL, TVÅHJULING (TREHJULING), MASKIN, se d. o.
2:o Afledningen CYKLIST är i vårt språk ej obetydligt äldre än cykel o. synes också hafva i ännu större utsträckning undanträngt sina medtäflare, de mera oviga afledningarna VELOCIPEDIST o. BICYKLIST.
Sammansättningar.
Anm. Till de flesta af nedan anförda ssgr finnas direkta motsvarigheter med BICYKEL o. VELOCIPED som första sammansättningsled, till vissa af dem, t. ex. -RIDT, -RYTTARE, -SPORT, äfv. med HJUL.
CYKEL-AFFÄR30~02. SD(L) 1903, nr 331, s. 7. —
-ARBETARE~0200. Sk. dagbl. 1904, nr 5072, s. 4. —
-BANA~20. jfr -VÄG.
a) för cykelåkare särsk. anlagd bana l. väg. Sport 1891, s. 244. Ordningsstadgan angående cykelbanorna. Sk. dagbl. 1904, nr 5078, s. 3. särsk. om för öfningar o. täflingar afsedd, vanligen ringformig bana. Öfningarne på cyclebanan. Sv. hjulförb. årscirk. 1893, s. 77. Tidn. f. idr. 1902, s. 508.
b) om väg, mark osv. med afs. på dess lämplighet för cykelåkning. Sanden .. längs stranden (vid Fanö) .. är den angenämaste rid- och cykelbana. GHT 1895, nr 215 B, s. 1. —
-BENKLÄDER~020. jfr -DRÄKT. Sport 1891, s. 136. —
-BROMS~2. PT 1905, nr 30 B, s. 2. —
-BYXOR~20. jfr -DRÄKT. Hjulsport 1898, s. 153 (i fråga om damdräkt). —
-DEL~2. Cycledelar och tillbehör. Därs. s. 181. —
-DRÄKT~2. dräkt afsedd att användas vid cykelåkning. Sv. hjulförb. årsskr. 1898, s. 117. Tidn. f. idr. 1902, s. 508. —
-FABRIK~02. Därs. 1901, s. 36. —
-FABRIKANT~102. SD(L) 1903, nr 331, s. 9. —
-FABRIKATION~1002 l. ~0102. Sport 1891, s. 262. Hjulsport 1900, s. 26. —
-FÄRD~2. Sport 1891, s. 55. E. Holmberg i Läsn. f. sv. folket 1904, s. 232. —
-FÖRENING~020. jfr -KLUBB samt CYKLIST-FÖRENING. Tidn. f. idr. 1896, s. 315. —
-HJUL~2. —
-KEDJA~20. (ändlös) kedja som öfverför drifkraften från tramphjulet till bakhjulet å en cykel. —
-KLOCKA~20. signalklocka afsedd att anbringas å cykel. Hjulsport 1899, s. 71. —
-KLUBB~2. jfr -FÖRENING samt CYKLIST-KLUBB. Sport 1891, s. 56. Stockholms arbetares cycleklubb. Tidn. f. idr. 1900, s. 146. —
-KONST(EN)~2. om konsten att åka cykel. Tisell Cyclisten 26 (1892). —
-KOSTYM~02. = -DRÄKT. —
-LYKTA~20. Hjulsport 1899, s. 252. PT 1904, nr 36 B, s. 1. —
-LÖPNING~20. kapplöpning på cykel. Sport 1891, s. 54. —
-MÖSSA~20. jfr -DRÄKT. Därs. s. 136. PT 1905, nr 29 B, s. 1. —
-ORDONNANS~102. velocipedordonnans. Hjulsport 1899, s. 443. —
-PUMP~2. —
-RAM~2. (af stålrör bestående) stomme till cykel. —
-REPARATÖR~1002 l. ~0102. Tidn. f. idr. 1902, s. 271. —
-RIDT~2. Sport 1891, s. 212. Hjulsport 1900, s. 18. —
-RING~2. ring (af gummi) till cykelhjul. PT 1904, nr 72 B, s. 2. —
-RYTTARE~200. Sport 1891, s. 62. R. Kjellén i Turistfören. årsskr. 1901, s. 267. —
-RYTTARINNA~1020. Sport 1891, s. 237. —
-SADEL~20. Hjulsport 1898, s. 227. —
-SKO~2. jfr -DRÄKT. Därs. 1898, s. 197. —
-SPORT~2. Våra närmaste grannar ock till en god del läromästare i cyclesporten. Sport 1891, s. 267 (om danskarna). Tidn. f. idr. 1901, s. 499. —
-STALL~2. byggnad l. rum att förvara cyklar i, då de icke begagnas. —
-STIG~2. (i södra Sv.) stig l. ren (å landsväg) lämplig för cykelåkning. —
-STRUMPA~20. jfr -DRÄKT. Sport 1891, s. 136. —
-STYRE~20. PT 1900, nr 15 B, s. 1. —
-STÄLL~2. apparat i hvilken en cykel ställes l. fastklämmes för att hållas i upprätt ställning. —
-SÄSONG~02. Hjulsport 1899, s. 14. —
-TRÖJA ~20. jfr -DRÄKT. Sport 1891, s. 136. —
-TUR~2. Därs. s. 62. —
-TÄFLING~20. Den vildaste cykeltäfling verlden ännu har sett (ägde nyligen rum på motorcyklar). Tidn. f. idr. 1902, s. 11. —
-UTSTÄLLNING~020. Sport 1891, s. 262. Tisell Cyclisten 87 (1892). —
-VÄG~2. jfr -BANA.
a) för cykelåkare särsk. anlagd väg.
b) om väg med afs. på dess lämplighet för cykelåkning. Trakten öster om staden har dåliga cykelvägar. —
-VÄSKA~20. å cykel fäst mindre väska innehållande verktyg o. material för smärre lagningar m. m.; äfv. om å cykel fastsnörd större väska för förvaring af reseffekter o. d. PT 1900, nr 18, s. 1. —
-ÅKARE~200. jfr CYKLIST. Sk. dagbl. 1898, nr 2962, s. 2. —
-ÅKNING~20. Cykelåkning förbjuden (ofta förekommande anslag vid promenader, vägar osv.).

 

Spalt C 266 band 5, 1905

Webbansvarig