| Publicerad 1907 | Lämna synpunkter |
DAMASKENER dam1aʃe4ner, stundom dam1aske4ner, ngn gg dam1ase4ner, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.; best. -n; pl. =; i bet. 1 o. 3 äfv. DAMASKEN dam1aʃe4n, stundom dam1aske4n, ngn gg damase4n (damasce´n Weste), m. (i bet. 1); best. -en; pl. -er.
1) [jfr t. damascener, fr. damascène, af lat. damascenus, afl. till Damascus] invånare i Damaskus. Dhe Araber och Damascener (hafva begynt sitt år) af Wårenn. Rudbeck Atl. 1: 90 (1679). The Damasceners stadh. 2 Kor. 11: 32 (Bib. 1703; öfv. 1883: Damaskenernas stad). Weste (1807).
Anm. I NT 1526 står på det nyss citerade stället: Damascher stadh, säkerligen efter t. die stad der Damscer hos Luther; dock kan en sv. gen. hafva afsetts, i hvilken s utelämnats framför det s som begynner nästa ord. Bib. 1541 har: Damasci stadh.
2) elliptiskt för vissa ssgr.
a) [jfr t. damascener] (poet., numera mindre br.) = DAMASKENER-KLINGA l. -SABEL l. -SVÄRD. Med sin Damascener / Till häst Prins Pallas ryckte ut / Att träffa de Tyrrhener. Stiernstolpe Blumauer 196 (1825). Runeberg 3: 241 (1830, 1852). Damascenern dröjde i sin skida, / Hur häftigt månget anfall stundom var. Wirsén N. dikt. 148 (1880).
b) [jfr eng. damascene; jfr äfv. de likbetydande eng. damson, damsin m. fl. former, fr. damas, mlat. damascenum (Isidorus); jfr äfv. det enl. det vanliga antagandet etymologiskt identiska SVISKON] = DAMASKENER-PLOMMON. Trolle-Bonde Hesselby 160 (i handl. fr. 1756). Små hvita Damascener .. Stora hvita Damascener .. Röda Damascener (osv.). Eneroth Pom. 2: 306 (1866). Damascener, med runda eller plattrunda violetta frukter. NF 12: 1408 (1888).
3) [jfr t. damascener- i samma anv.; med afs. på formen damasciner- jfr eng. damascene, damaskeen, it. damaschino (hvaraf ä. fr. damasquin) samt fr. damasquiner, v.] i ssgr: (förfärdigad) i l. (kommande) från Damaskus; förfärdigad l. tillverkad efter den metod som användts l. ansetts hafva användts i Damaskus o. öfverhufvud i Orienten, damaskerad (jfr DAMASKERA I 1 o. 2); som har afs. på l. påminner om damaskering l. damaskeradt arbete.
Ssgr (i allm. till 3):
B: DAMASKENER-GULD1030~2. (damasciner- Rinman) (mindre br.) ett slags jämförelsevis tjockt bladguld som användes vid ifyllning af graveringarna på ett damaskeradt arbete; halfslaget guld. Damascinerguld .. brukas .. til förgyllning på värjeklingor och damasceradt stålarbete. Rinman (1788). Nisbeth Handelslex. (1867). —
-JÄRN~2. [jfr eng. damascus-iron] damaskeradt järn; jfr DAMASCH, sbst.1 Rigtigt väl gjord sammansvetsning af stålstänger och jernstänger, hvarigenom ett äkta damascenerjern uppkommer, måste vara det bästa gods till (böss-)pipor. Svederus Jagt 8 (1832). —
-KLINGA~20. (damasken- Uppf. b. 6: 122 (1875); damascen- NF 3: 822 (1879)) [jfr t. damascenerklinge, eng. damascus-blade, damask-blade, fr. lame de Damas, it. lama damaschina] jfr -SABEL, -SVÄRD, DAMASKUS-KLINGA (se anm. 2:o nedan) samt DAMASKENER 2 a. Damascener-klingor .. äro sköna Turkiska Sabel(-), Värje- och Hirschfängareklingor, som tilverkas i Damasco, merändels flammige, med förgylda figurer och Arabiska bokstäfver teknade. Orrelius Köpm.-lex. (1797). Runeberg 3: 244 (1830, 1852). En äkta Damascener-klinga är så stark och elastisk att den, utan märken i eggen, bör kunna genomhugga en temligen tjock spik. Nisbeth Handelslex. 1289 (1870). Arb. bok 312 (1887). —
-PLOMMON~20. [jfr t. damascenerpflaume, eng. damascene plum, damask plum, fr. prune de Damas, lat. prunum damascenum (Plinius Hist. nat. 15: 12)] sviskonplommon; jfr -SVISKON, DAMAS-, DAMASKUS-PLOMMON (se anm. 2:o nedan) samt DAMASKENER 2 b. Damaschener Sviskon, eller Plommon, äro förträffelige, som, först kokte och sedan torkade, exporteras från Chinon och Tours i Frankrike. Synnerberg (1815). Lilja Flora ö. odl. vext. 165 (1839). Blå damascenerplommon. Åstrand 2: 198 (1855). Eneroth Pom. 2: 306 (1866). —
-ROS~2. (damascen- Lindgren, PT) [jfr t. damascenerrose, eng. damask-rose, damascus-rose, fr. rose de Damas, nylat. Rosa damascena Miller] hos olika förf. benämning på olika slags rosor; i sht om den s. k. månadsrosen; äfv. om de till parfymer m. m. nyttjade blombladen; jfr DAMASKUS-ROS (se anm. 2:o nedan) samt PROVINS-ROS. Lilja Flora ö. odl. vext. 72 (1839). Åstrand 2: 229 (1855). Damascenrosorna äro temligen härdiga på kalljord. Lindgren Trädg. 5: 92 (1874). Strindberg Utop. 111 (1885). Damascen- eller månadsrosen, som omkring år 1100 under korstågen infördes från Syrien. PT 1899, nr 284 A, s. 3. —
-RUSSIN~20. [jfr t. damascenertraube, fr. raisin de Damas] ett slags stora, levantiska russin af mycket söt smak; jfr DAMASKO-, DAMAS-RUSSIN (se anm. 2:o nedan) samt DAMASKENER 2 c. Orrelius Köpm.-lex. 315 (1797). Nisbeth Handelslex. (1867). —
-SABEL~20. damaskerad sabel; jfr -KLINGA, DAMASKO-SABEL (se anm. 2:o nedan) samt DAMASKENER 2 a. Damascener-sabeln hven / I min hand så stark. Atterbom S. dikt. 2: 177 (1814, 1838). —
-SMIDE~20. (damasken- Uppf. b.) äfv. konkret; jfr DAMASCH, sbst.1 I Indien och i synnerhet i Delhi anses damaskensmidet ha bibehållit sig renast. Uppf. b. 6: 124 (1875). Boëthius Hist. läsn. 2: 113 (1898). —
-STÅL~2. (damasken- Uppf. b., Klint Fr.-sv. ordb. (1893; under damas). damasciner- Rinman, Nemnich Waarenlex. 88 (1797)) [jfr t. damascenerstahl, eng. damascus-steel, damask steel, fr. acier de Damas] damaskeradt stål; jfr DAMASCH, sbst.1, DAMAST-STÅL. Rinman (1788). Stiernstolpe DQ 3: 65 (1818). Almroth Karmarsch 34 (1838). Turkar och perser skilja mellan fyra hufvudsorter damaskenstål. Uppf. b. 6: 124 (1875). När jag ser aftonstjärnan brinna / som stjärnan på ett damaskenerstål. Heidenstam Vallf. 31 (1888, 1900). ”Damascenerstålet” infördes på korstågens tid från Damaskus till Europa, där man först på senare tid lyckats eftergöra det. PT 1904, nr 57, s. 3. —
-SVISKON~20. (numera knappast br.) jfr -PLOMMON. Stiernman Com. 4: 1126 (1688). Synnerberg (1815). —
-SVÄRD~2. jfr -KLINGA samt DAMASKENER 2 a. Strandberg 5: 252 (1862). Sander Ros o. törne 61 (1876). —
-TECKNING~20. om sådan teckning l. sådant mönster som ytan af ett damaskeradt arbete visar; jfr DAMASCH, sbst.1, o. DAMASCH-RITNING. Almström Tekn. 2: 670 (1845).
C (†): DAMASKENS-, se anm. 1:o nedan.
D (†): DAMASKINER-GULD, -STÅL, se B.
Anm. 1:o. Hos Rudbeck Hort. bot. 74 (1685) förekomma Damaszens enfaldigt (dvs. med enkla blommor) högmod o. Damaszens mångfaldigt (dvs. med dubbla blommor) högmod ss. benämningar på olika varieteter af örten Melanthium damascenum Clusius (Nigella damascena Lin.), jungfrun i det gröna. Sannol. föreligger (trots det inskjutna adj.; jfr ex. under DAMAST-SÄNGTÄCKE) en ssg damassens-högmod (till DAMASKENER 1). 2:o. Direkt till stadsnamnet bildade ssgr äro damaskus-klinga Björkman Bodenstedt 100 (1884), -plommon Wenström o. Lindgren (1889; under damson), Klint Fr.-sv. ordb. (1893; under damas), -ros Wenström o. Lindgren (1889; under damaskrose). I äldre ordböcker påträffas några till stadsnamnet i dess italienska form bildade ssgr: damasco- (damasko-)drufva Holmberg (1795; under damas), Wikforss (1804; under damascenertraube), Heinrich (1814), -russin Holmberg (1795; under damas), Wikforss (1804; under damascenertraube), Heinrich (1814), -sabel Holmberg (1795; under damas). Franskt inflytande visa damas-plommon B. Bergius Præs. i VetA 1780, 1: 212 o. damas-russin Därs. 241.
Spalt D 239 band 6, 1907