Publicerad 1999   Lämna synpunkter
SVISKON svis3kon2, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(suedskir, pl. 1561. sueskor- i ssgr 1559 (: Sueskor Smalttsla, Sueskor tortth). sueskos- i ssg 1559 (: Sueskostort)—1560 (: Sueskos tortt). sueskur, pl. 1566. suättske- i ssg 1555 (: Suättske pasteiär). suättzkor, pl. 1555. swedske- (-u-, -z-, -zs-) i ssgr 1565 (: Suedske moss)—1602 (: Swedskesodh). svedsken, pl. 1623. svedsker (-u-, -w-, -z-, -zs-), pl. 1540—1583. swedsko- i ssg 1578 (: Swedsko sodh). svedskon (-w-), pl. 1698—1839. svedskor (-u-, -w-, -zs-), pl. 1572—1583. sweskan, pl. 1636—1640. svesker (-u-, -uu-, -w-), pl. 1540—1620. swesko- (-u-) i ssgr 1559 (: Suesko tortth)—1572 (: Sweskosodh). sveskon (z-, -u-, -w-, -sz-, -nn) 1578 (pl.)—1881 (pl.). sveskor (-u-, -w-), pl. 1546—1623. swetske- i ssgr c. 1600 (: Swetske-Moos, Swetske-Tårta). svetsker (-u-, -w-, -dt-, -zs-), pl. 1550—1642. svetskon (-w-, -tt-, -z-, -zs-) 1637—1797 (pl.). swetzskor (-u-, -dt-), pl. 1557—1642. svidskon (-w-) 1698 (pl.)—1844 (pl.). swiska 1749. sviskon (-w-) 1619 osv. switskan, pl. 1675. sväsker, pl. 1555)
Etymologi
[sv. dial. sviskon, sveska; jfr d. sveske, d. dial. sviske, svesken, nor. sviske; av lt. swetsch, switsch l. ä. t. zwesken (t. zwetsche); ytterst av senlat. damascena (pruna), (plommon från) Damaskus (jfr DAMASKENER); den nysvenska formen med -i- torde bero på felaktig uppsnyggning av den äldre formen med -e- uppfattad ss. dialektal; ändelsen -on beror på ombildning gm anslutning till bär- o. fruktnamn på suffixet -on (jfr FIKON, LINGON, NYPON, PLOMMON, PÄRON, SMULTRON m. fl.). — Jfr ARSENAL, DAMASKENER, KVÄRSKON]
benämning på olika sorters plommon som bl. a. odlas i Frankrike, Turkiet o. Kalifornien; särsk. (o. numera vanl.) allmännare, om den torkade frukten av Prunus domestica Lin. med blå frukt (använd ss. milt laxermedel o. vid matlagning); jfr DAMASKENER 2 b, KATRINPLOMMON, KVÄRSKON. (En) pige (fått) Suesker till läkedom. KryddRSthm 1540, s. 158. Suetsker. Forssell Hist. II. 1: 19 (cit. fr. c. 1558). I synnerheet ära the laxerande Switskan eller Plummon .. mycket tiänliga. Lindh Huuszapot. 153 (1675). De mesta och bästa sviskon fås från Frankrike, hälst från Bourdeaux. Synnerberg (1815). De mera långsträckta (plommon)frukterna t. ex. Sviskonplommon, Damascenerplommon, Victoriaplommon .. kallas (oftast) sviskon. Kjellin 864 (1927). Torkade blå plommon gå under namn av sviskon eller katrinplommon. Simmons Jönsson 83 (1935). Jag minns när min mor rev potatis till stärkelse, jag minns när hon torkade blå plommon till sviskon. MMor 2: 191 (1947). — jfr DAMASKENER-, DANZIGER-, KAKAO-, SOCKER-SVISKON. — särsk. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. dels ss. nedsättande personbenämning, dels i uttr. få höra på sviskon, få höra nyheter. Men vänta, ska du få höra på sviskon! Det här du! Trolle O’Neill LjuvUngd. 44 (1936). Jag .. jobbade i köket på Oskar-Fredriksborg. Där skulle det där sviskonet Sibylla jobbat, då hade hon fått se på annat. Claesson Sann. 94 (1970).
Ssgr: A (†): SVISKE-LAG, -MOS, se C. —
-PASTEJ. pastej med fyllning av sviskon. Thil Suättske pasteiär 11 Lodh. KryddRSthm 1555—56, s. 109. —
-SÅD, se B. —
-TÅRTA, se C. —
-VATTEN. vatten med sviskon i. (Den som har fått bölder på tungan) skal .. skölia munnen offta medh .. Swedzske watn. BOlavi 32 a (1578). Därs. 32 b.
B (†): SVISKO-SÅD. (sviske- 1578—1602. svisko- 1572—1578. sviskone- 1623) sviskonsoppa; jfr sviskon-lag. Sweskosodh, eller hönsasodh, eller sodh ther blåkål eller betekål vdi sudin är. Lemnius Pest. 22 (1572; uppl. 1917). L. Paulinus Gothus Pest. 80 b (1623). —
-TÅRTA, se C.
C: SVISKON-ARTAD, p. adj. jfr arta V 3. Eneroth Pom. 1: 163 (1864). —
-BRÄNNVIN. [jfr t. zwetschenbranntwein] (numera föga br.) om slivovits. Keyser Kemien 3: 417 (1876). —
-FAT. fat (se d. o. 1, 3) med l. för sviskon. König LärdÖfn. 6: 87 (1747). Ett rågadt sviskonfat på bordet paraderar, / Ett annat med ragout man bredevid placerar. Lannerstierna Vitt. 15 (1777). —
-FYLLD, p. adj. Landsm. VIII. 2: 40 (1891; om gås). —
-FYLLNING. jfr fyllning 1 b. Swiskon-fyllning til Gris. Warg 175 (1755). —
-GENERAL. (numera föga br.) skämtsam benämning på person som tycker om l. säljer sviskon? jfr -prins. Rent civila lådhuggare .. duga ej ens till sviskongeneraler, ännu mindre till krigsgeneraler. Lundström Jörgenb. 159 (1898). —
-KAKA. jfr kaka, sbst. 2 b, o. -tårta. Hagdahl Kok. 976 (1879). —
-KALLSKÅL~02 l. ~20. kallskål på sviskon. Langlet Husm. 199 (1883). —
-KOMPOTT. Hagdahl Kok. 1052 (1879). —
-KRÄM. jfr kräm, sbst.2 2. Friberg Kokb. 52 (1893). —
-KÄRNA, förr äv. -KÄRNE. jfr kärna, sbst.1 1 b. Haartman Sjukd. 218 (1759). —
-LAG. (sviske- 1578. sviskon- 1642) jfr lag, sbst.2 1, o. -soppa o. svisko-såd. BOlavi 85 a (1578). Palmchron SundhSp. 355 (1642). —
-LÅDA. låda för l. med sviskon. Carlén Köpm. 2: 63 (1860). —
-MOS. (sviske- 1565—c. 1600. sviskon- 1755—1899) jfr mos, sbst.1 1. VinkällRSthm 1565. —
-PLOMMON. (numera föga br.) ss. benämning på olika sorters blåaktiga plommon som särsk. brukas i torkat l. syltat tillstånd; äv. om sviskon. Stora blå Swiskon Plommon wäxa här wähl, och när de torkas och handteras gifwa de äfwen så goda Swiskon Plommon här som uti Franke-Rike. Rosensten Skog. 48 (1737). Pruna Damascena från Damasko äro wåra Swiskon Plommon, hwilka torrkade heta Swiskon. Retzius FlVirg. 169 (1809). De mera långsträckta (plommon)frukterna t. ex. Sviskonplommon, Damascenerplommon, Victoriaplommon .. kallas (oftast) sviskon. Kjellin 864 (1927). —
-PRINS. (i sht förr) skämtsam (l. nedsättande) benämning på kryddkrämare l. ”knodd” (se knodd, sbst.2 1); jfr prins 5 b. Backman Reuter Lifv. 2: 129 (1870). Krusenstjerna Pahlen 6: 345 (1935). —
-PUDDING. jfr -kompott. Hagdahl Kok. 859 (1879). —
-SOPPA. (saft)soppa med sviskon. Roberg Beynon 191 (1697). —
-SORT. Under namnet Catrinplommon odlas hos oss i olika trakter olika Sviskon-sorter. Eneroth Pom. 2: 305 (1866). —
-STEN. jfr -kärna. RelCur. 93 (1682). —
-TRÄ. (†) = -träd. Lind 1: 1245 (1749). —
-TRÄD. (†) (varietet av) trädet Prunus domestica Lin., plommonträd. Möller 2: 1504 (1785). Man skiljer mellan tvenne arter (av plommonträdet), det egentliga Plommonträdet (Prunus insititia) och Sviskonträdet (P. domestica). 2UB 4: 223 (1899). Antalet sviskonträd i Santa Clara county (i Kalifornien) .. beräknades år 1910 till 5,257,900 bärande och 416,000 icke bärande. LAHT 1912, s. 255. Auerbach (1913). —
-TÅRTA. (sviske- c. 1600. svisko- 1559—1560. sviskon- 1733 osv. sviskona- c. 1730—1733. sviskor- 1559. sviskos- 1559—1560) jfr -kaka. Till mandell moos och Suesko torth. KryddRSthm 1559 A, s. 35. Sviskontårta på smördeg var något extra. Widell Sockerbag. 29 (1995; om ä. förh.). —
-VECKLARE. (†) vecklaren Cydia funebrana Treitschke, plommonvecklare, vars larver lever bl. a. i plommon. Alldeles på lika vis (som äpplevecklaren) lefver i stenfrukten den rödaktiga larven af sviskonvecklaren, Carpocapsa nigricana F., med svarta framvingar. Rebau NatH 1: 621 (1879).
D (†): SVISKONA-TÅRTA, se C.
E (†): SVISKONE-SÅD, se B.
F (†): SVISKOR-SMALTSFLA. (Sueskor Smalttsla) om platt bakverk med fyllning av l. täckt med sviskon. KryddRSthm 1559 A, s. 74. —
-TÅRTA, se C.
G (†): SVISKOS-TÅRTA, se C.

 

Spalt S 15209 band 32, 1999

Webbansvarig