Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRÄM krä4m, sbst.2, n. l. r. l. m.; best. -et, ss. r. l. m. -en ((†) -an Salé 118 (1664)); pl. = l. (vanl., ss. r. l. m. alltid, -er).
Ordformer
(ofta (numera vanl. bl. i bet. 3) med fransk stavning. cresme 1664)
Etymologi
[av fr. crème (ä. fr. cresme), som synes hava uppkommit gm kontamination av senlat. cramum, grädde, av ovisst urspr., o. lat. chrisma, av gr. χρῖσμα, smörjelseolja, salva]
1) († utom i vissa ssgr; jfr -FÄRG, -FÄRGAD, -GLASS, -GUL, -VIT, -VITT nedan) grädde. En drunknad fluga i vårt kräm. Valerius 2: 111 (1811). — särsk. bildl.: (den) finaste societet(en), ”grädda(n)”. Det utmärkta sätt, hvaruppå Eders Kungl. M:t af danska hofvet och Köpenhamns crême blifvit emottagen. Rosenstein (1787) i MoB 9: 3.
2) under tillredningen oavlåtligt vispad, nära kokt, mos- l. degliknande blandning av grädde (l. i dess ställe vin l. fruktsaft), ägg, socker, mjölk, gelatin l. dyl. o. någon smakgivande essens, i sht använd ss. fyllning i tårtor o. bakelser; äv.: till efterrätt använd anrättning av sammankokt frukt l. saft, vatten, socker o. potatismjöl. Salé 116 (1664). En gång hade en oförståndig mor låtit koka en bär-kräm i en kopparkittel, och lemnat litet qvar i bottnen, sen hon slagit opp krämen. Hartman Geogr. 77 (1806). Till fyllningen (i pastejer) vispas alla ingredienserna öfver elden, tills krämen börjar sjuda och tjockna. HemKokb. 57 (1903). BVT 1928, nr 10, s. 54. — jfr ALTERATIONS-, ANANAS-, APELSIN-, ARRAKS-, BISKVI-, BLÅBÄRS-, BOMB-, BÄR-, CHOKLAD-, CITRON-, FRUKT-, HALLON-, IS-, KAKAO-, KRUSBÄRS-, MAKRON-, MANDEL-, NYPON-, SAFT-, SMULTRON-, VANILJ-, ÄGG-KRÄM m. fl.
3) toalettmedel i salvform, avsett för hudens l. tändernas vård o. d.; putsmedel i salvform för skodon m. m. KatalÅhlénHolm 35: 146 (1915; om rakkräm). SvSkoT 1926, nr 19, s. 6. — jfr HUD-, PUTS-, RAK-, SKO-, TAND-KRÄM m. fl.
4) [elliptiskt för KRÄMFÄRG osv.] (vard.) krämfärg; krämfärgat klädesplagg o. d. En ung flicka i krem. Agrell Sthm 198 (1892). Träpanelerade väggar i en ljus crème. DN 22/4 1928, Söndagsbil. s. 8.
Ssgr: (2) KRÄM-FAT. jfr -SKÅL. KryddRSthm 1560, s. 27. 2 Krämfat (av glas). BoupptVäxjö 1855. —
(1) -FÄRG. vitgul färg som påminner om grädde, gräddfärg. TT 1901, Ark. s. 61. —
(1) -FÄRGAD, p. adj. gräddfärgad. Freja 1880, s. 25. Krämfärgat siden. RedNordM 1928, s. 33. —
(1) -GLASS. gräddglass. SvKock. 152 (1837). Högstedt KokB 488 (1920). —
(1) -GUL. jfr -FÄRG. Langlet Ryssl. 363 (1898). —
(2) -KOPP. ett slags små koppar av porslin (stundom fajans) med bukiga l. raka sidor o. vanl. med löst lock o. grepe (i regel tillvärkade under 1700-talet). MeddNordM 1898, s. 112 (1781). Lönnberg Cas. 72 (1882). SvD(A) 1926, nr 246, s. 6. —
(2) -KROKETT. Escoffier 2: 254 (1928). —
(2) -PUDDING. Hagdahl Kok. 855 (1879). —
(2) -SKÅL. BoupptVäxjö 1812. —
(2) -TÅRTA. AHB 92: 49 (1876). Lundell (1893). —
(1) -VIT. jfr -FÄRG. SDS 1900, nr 454, s. 2. —
-VITT, n. Hela fasaden blir oljestruken i crémehvitt. SD(L) 1896, nr 268, s. 3.

 

Spalt K 3064 band 15, 1938

Webbansvarig