| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
DEFINITION def1initʃω4n l. de1-, l. -iʃ-, l. 01— (definitio´n Weste), r. (f. Dalin (1850), Lundell; m. Weste); best. -en, ä. o. hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. = (Uggla Her. 10 (1746)); pl. -er.
eg. vbalsbst. till DEFINIERA; jfr DESKRIPTION. — särsk. till DEFINIERA 2: angifvande l. bestämmande af hvad ngt är. (Svaret på den första frågan om altarets sakrament) talar om Natwardzens nytto och brwk, och intet om sielffwe warelsen (dvs. dess väsen), thet dogh hadhe bordt skee vthi en definition och beskriffuelse. O. Martini Bevis I 1 b (1604). Liwsetz definition och beskrifwelse. Muræus Arndt 1: 313 (1647). Swedberg Schibb. 262 (1716). Käre Argus, fullfölg vidare den Definition, som du för fiorton dagar sedan gaf på Menniskan (näml. att människan är ett sammanhang af högmod o. vanmäktighet). Dalin Arg. 1: 128 (1733, 1754). Här har du rätta definitionen och beskrifningen på de Favoriter, jag altid talt om. Oelreich 129 (1755). Denna Definition (på egensinnighet) är väl i allmänhet ricktig; men tyckes dock vara för generel. Sahlstedt Crit. saml. 633 (1759). Ordens betydelse upgifves, beskrifves och bestämmes på Svenska .. Desse Definitioner eller beskrifningar göras serskildt vid hvar och en skiljaktig bemärkelse af et ord. Underr. ang. sv. ordb. 3 (1787). (En af spanjorerna utropade:) de äro från Carl den tolftes fädernesland — hvilken ovanliga definition alla genast begrepo. Gosselman Col. 1: 26 (1828, 1830). Ordet Definition kan äfven tagas i en vidsträcktare bemärkelse, då det är liktydigt med Förklaring .., d. ä. framställningen af ett Begrepps Innehåll i allmänhet, för att derigenom erhålla ett tydligt medvetande af dess Kännetecken. Afzelius Log. 92 (1839, 1843). — jfr ORDBOKS-DEFINITION. — särsk.
log. till DEFINIERA 2 b; jfr GRÄNSBESTÄMNING. (Filosofiens principer kunna enl. Cornelius Agrippa) hvarken .. genom någon definition förklaras, eller med skäl bevisas. Rydelius Förn. 126 (1721, 1737). Thylikt, som bonden vet longt bätre vtan definition. Därs. 125. Sahlstedt Crit. saml. 597 (1759). Kant påstår i sin afhandling om definitioner i Kritik der reinen Vernunft .. ”at definitioner i egentelig bemärkelse ej äro möjliga i Philosophien”. B. Höijer i Litt.-tidn. 1795, s. 136. Definition är ett fullständigt och prècist uppräknande af kännetecknen till ett begrepp; så är till ex. satsen: En triangel är en figur med tre sidor, en definition. Tuderus Kiesewetter 93 (1806). (En kateket bör ej) gifva frågor, som till svar fordra en sträng definition. Ödmann Anv. t. skrift. 43 (1822, 1823). Genus och differentia specifica (dvs. släktbegreppet o. speciella kännetecken) utgöra definitionens termini, eller de gränsor, inom hvilka det definierade är inskränkt. Lindblom Log. 251 (1836). Till definitionens riktighet erfordras: 1) att den är prcis .. 2) att den är adæquat .. 3) att den icke sker i en cirkel. Borelius Log. 68 (1863, 1882). På grund af .. förhållandet mellan innehåll och omfång inses .. att definitionen blifver för vid, då den angifver för få kännetecken, för trång deremot, då den angifver för många kännetecken. Därs. 69. Hvarje definition är .. såsom begreppsbestämning jemväl å ena sidan nominal-, å andra sidan realdefinition. Rein Log. 59 (1882). Ordet kan (i en ordbok) tydas och förklaras .. genom logisk definition eller utförlig deskription, som klart framhåller alla de moment, hvilka tillsammans utgöra betydelseinnehållet. Cederschiöld Fordr. på en hist. ordb. 17 (1894). — jfr CIRKEL-, FORMAL-, NOMINAL-, REAL-, VERBAL-DEFINITION.
-OMDÖME~020, äfv. ~200.
Spalt D 464 band 6, 1908