Publicerad 1909   Lämna synpunkter
DEKORERING dek1ore4riŋ l. de1-, l. -kå- l. -kω-, i Sveal. äfv. -e3riŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr t. dekorierung]
vbalsbst. till DEKORERA; jfr DEKORATION samt OM-DEKORERING. — särsk.
a) till DEKORERA a; särsk. konkret o. sammanfattande; jfr DEKORATION 1 a. Träden och buskarne skola .. planteras så, att de åt vissa partier gifva en ram och infattning, åt andra den egentliga dekoreringen. Abelin Villaträdg. 57 (1903).
b) till DEKORERA c; särsk. konkret o. sammanfattande; jfr DEKORATION 1 c slutet. Att möbleringen i dessa trenne praktgemak till alla delar öfverensstämmer med rummens öfriga dekorering torde ej särskildt behöfva nämnas. Portf. 1850, s. 228. Edshult(s kyrka) hade i det tresidiga korutsprånget små fyrflikiga öppningar, likasom klöfverbladsmönster äfven förekom i den inre dekoreringen. E. Wrangel i Meddel. fr. norra Smål. fornm.-fören. 1: 50 (1907). — jfr RUMS-, SGRAFITTO-, YT-DEKORERING m. fl.
c) teat. konkret o. sammanfattande; jfr DEKORATION 2. Intet prål i dekoreringen — allt enkelt och gediget. Hellander Teaterlif 185 (1898).
Ssgr: (a) DEKORERINGS-DEG1030~2. deg till dekorering (jfr DEKORERA a δ). Hagdahl Kok. 670 (1879). —
-KONST~2. —
(b) -PENSEL~20. Törner Glas- o. porslinsmåln. 23 (1895). —
-SÄTT~2. Karlin Sk. textil konstsl. 9 (1886; till b).

 

Spalt D 547 band 6, 1909

Webbansvarig