Publicerad 1909   Lämna synpunkter
DEKRETALIST dek1retalis4t l. de1-, l. 0104, m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. dekretalist, eng. decretalist, af ä. fr. décrétaliste (uppvisadt från 1300-talet), afl. af décrétale (se DEKRETAL)]
(föga br.) teol. = DEKRETIST. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 277 (1843).

 

Spalt D 552 band 6, 1909

Webbansvarig