| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
DEMOKRATI dem1okrati4 l. de1-, l. -å- l. -ω-, stundom 01— (democrati´Weste), r. l. f.; best. -en, äfv. -n; pl. (om olika slag l. i bet. 2) -er. Anm. I ä. tid användes ordet i lat. form o. med lat. böjning. Balck Musæus P 5 b (1596; i bet. 1). L. P. Gothus Mon. pac. 110 (1628; i bet. 1).
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] styrelseform i hvilken makten hvilar hos ”folket”, dvs. där alla (myndiga) medborgare (direkt l. indirekt) deltaga i l. hafva (större l. mindre) inflytande på ledningen; folksuveränitet, folkvälde, mångvälde; motsatt ARISTOKRATI 1; jfr MONARKI, OLIGARKI o. OKLOKRATI. Rudbeckius Kon. reg. 21 (1614; se ARISTOKRATI 1). Theseus (har) .. anrättat (dvs. inrättat, infört) en Democratie (i Aten), så at han allena blef en Vpsyningsman i Krig, och Lagarnas Beskyddare. Bliberg Acerra 779 (1737). Lagerbring 1 Hist. 2: 709 (1773). Boëthius Nat. sed. 165 (1782). Ingen monarkisk stat i Europa upptog i sig så mycken demokrati som den Svenska. Geijer I. 1: 66 (1818). (Den ungerska revolutionen 1848) var en protest af den moderna demokratien emot den gammalmodiga statsförfattningen. Svedelius Statsk. 3: 99 (1869). Absolut demokrati .. representativ demokrati. G. Dalin (1871). En ren demokrati, i hvilken folkviljan skulle vara bestämmande i alla borgerliga angelägenheter. NF 17: 1044 (1893). Det är skilnad mellan en sund republikansk demokrati och en hatfull och tyrannisk demagogi. PT 1902, nr 168 A, s. 2. En politisk demokrati måste motsvaras af en kommunal. SvD(L) 1906, nr 309, s. 5. — stundom närmande sig bet.: (tillstånd af) jämlikhet. Så bragtes denna lära, kristendomens, samvetsfrihetens, den sanna demokratiens, i djupaste förgätenhet. Rydberg Ath. 83 (1859). Romdahl Porträttmål. hist. 114 (1907). — jfr BONDE-, SOCIAL-DEMOKRATI.
2) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (mindre br.) stat med den under 1 beskrifna styrelseformen; motsatt ARISTOKRATI 2; jfr MONARKI, OLIGARKI o. OKLOKRATI. Florens utgjorde .. en handlande men icke en Militärisk Democratie. Schröderheim Robertson 1: 188 (c. 1794). (I Schweiz) funnos demokratier, men som ändock icke svarade emot det franska idealet. Svedelius Statsk. 4: 191 (1869). C. D. af Wirsén i PT 1902, nr 224, s. 3.
3) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] grupp l. parti som hyllar folksuveränitetens princip; folkparti; de lägre klasserna i den mån de sammanslutit sig politiskt för att främja sina intressen gent emot de (öfriga) maktägandes; jfr ARISTOKRATI 3. HSH 7: 278 (c. 1750). Småningom uppväxte (i det sv. samhället) en ny Demokrati, som fordrade en plats i staten. Svedelius i SAH 21: 191 (1841). ”Frågan om arbetsdagens maximilängd tillhör (säger ’Dagens Nyheter’) ännu de spörsmål som dela demokratien”. Ja väl, försåvidt med ”demokratien” menas typen: liberala fabrikanter; eljes protestera vi energiskt; för den verkliga demokratien, det arbetande folket, är frågan icke längre tvifvelaktig. Soc.-dem. 1890, nr 26, s. 2. Demokratiens hejdlösa framfart på senare tider. De Geer Minnen 2: 295 (1892). Den atenska demokratiens och aristokratiens olika ställning till Sparta. Paulson Aristoph. 1: 10 (1901).
Spalt D 705 band 6, 1910