Publicerad 1910   Lämna synpunkter
DENSCHIK (med tonvikt på första stafvelsen), m.; best. -en; pl. -ar (denstchicker SPF 1830, s. 110).
Ordformer
(denstchik SPF 1830, s. 111; denschtschik Lerche (1896; under denʃčik))
Etymologi
[af ryska denʃčik]
(i Finl.) officersuppassare af manskapet, kalfaktor. SPF 1830, s. 110. Freudenthal (1901).

 

Spalt D 924 band 6, 1910

Webbansvarig