Publicerad 1910   Lämna synpunkter
DERMATOLOGI dær1matologi4 l. -tå-, l. -lå-, äfv. 10104, äfv. dærmat1– l. därmat1– l. dermat1– l. -ma1-, i Sveal. o. Norrl. äfv. -ji4, r. (l. f.); best. -en, äfv. -n.
Etymologi
[jfr t. o. fr. dermatologie, eng. dermatology; bildadt (i modern tid, liksom GYNEKOLOGI, HISTOLOGI, OFTALMOLOGI m. fl.) af gr. δέρμα (gen. –ατος), hud, skinn (jfr EPIDERMIS), till δέρω, flå (jfr TÄRA), o. –λογια, vetenskap, lära, efter mönstret af ä. dylika bildningar (jfr t. ex. OSTEOLOGI, PATOLOGI, ARKEOLOGI, ASTROLOGI)]
med. vetenskapen om (människo)huden, dess egenskaper o. funktioner; särsk. läran om människohudens sjukdomar o. deras botande; jfr HUDPATOLOGI. En kurs i dermatologi. NF (1879). M. Möller i Hygiea 1891, 2: 374. Docenter (vid kungl. karolinska mediko-kirurgiska institutet) .. M. M., .. i Syfilidologi och Dermatologi. Sv:s statskal. 1893, nr 557. I (medicine) licentiatexamen aflägges prof i .. syfilidologi, dermatologi (m. m.). Tegnér Lunds univ. 80 (1897).

 

Spalt D 998 band 6, 1910

Webbansvarig