| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
DESSINERA däs1ine4ra, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr DESSÄNG 1 o. DESSINATÖR.
(i fackspr., särsk. inom textilindustrien) göra utkast till, rita, teckna; inom textilindustrien särsk. om mönstrets införande å mönsterpatronen af patronören, antingen efter tygprof l. efter ritning (dessäng); i metallindustrien stundom för att beteckna framställning (dragning) af fasonerad tråd (dessängtråd). (Nikodemus Tessin) var den störste och smakfullaste Architect som varit inom Sveriges landamären, och som sådan desinerade vårt sköna Kongl. Residens-Slott i Stockholm. HSH 7: 288 (c. 1750). At projectera, dessinera och utstaka, samt styra alt arbetet vid Circum- och Contra-vallationsLinierne. Arbin Ing. 29 (1761). Vid dessinerandet och utstakningen, så väl af Stads-qvarteren som Fästnings-verken. Dens. Præs. i VetA 1783, s. 22. Dalin (1850). Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878). Särskilda kurser äro inrättade för kvinnliga elever i dessinering och dekorativ konst. Skand. månadsskr. f. textilind. 1910, s. 82. — jfr VÄFVERI-DESSINERING. — särsk. [jfr motsv. anv. i fr.] (numera knappast br.) bildl. tonk. At väl dessinera i musik är intet annat, än at sedan man väl i inbildningen förestält sig sit ämne, med förstånd och snille deraf gjöra en god fördelning i lagom mått åt alla partierne. Envallsson Mus. lex. 76 (1802).
Spalt D 1053 band 6, 1911