didynam | SAOB

Publicerad 1912

DIDYNAM di1dyna4m l. did1-, adj.

Etymologi

[jfr fr. didyname, af nylat. didynamus, bildadt i anslutning till didynamia (se under DIDYNAMIST)]

bot. tvåväldig; i sht i pl. om ståndarna i klassen Didynamia; jfr DIDYNAMISK. Agardh Vextsyst. method. 69 (1858). NF 3: 1170 (1880). 2-väldiga eller didynama ståndare. Lindman Nord. flora 3: 47 (1901).

Spalt D 1231 band 6, 1912

Webbansvarig