Publicerad 1912   Lämna synpunkter
DIKOTYLEDON dik1oty1ledå4n l. di1-, l. -åt-, l. -tyl1-, äfv. -dω4n, äfv. 01004 (dikåtyledón Dalin), sbst., r. l. m. l. f. (m. Dalin (1850), Wenström o. Jeurling (1891); f. Lundell); best. -en; pl. -er; sällan DIKOTYLEDONÉ -done4 l. -då-, äfv. -dω-, r.; best. -en l. -n; pl. -er.
Ordformer
(dikotyledoneerna (dico-) (pl. best.) Areschoug Bot. el. 124 (1863, 1869), Neuman Bast o. sklerenchym 1, 8 (1881))
Etymologi
[jfr t. dikotyledone, eng. dicotyledon, fr. dicotylédone, f., af nylat. dicotyledones, pl., af di-, dubbel- (se DI-), o. nylat. cotyledon, hjärtblad (i denna bet. först användt af italienaren Malpighi, som likställde det vegetabiliska fröet med det animaliska ägget; se Malpighi De seminum vegetatione 13, 14 (1686; Londonuppl.); jfr äfv. Linné Fundam. bot. 16 (1736)), i pl. cotyledones hos anatomerna benämning på moderkakans flikar, af gr. κοτυληδών, skålformig hålighet, skål, hos t. ex. Hippokrates benämning på de köttiga utväxterna på den befruktade lifmoderns insida (hos vissa djur, t. ex. får o. getter, verkligen liknande små skålar), af gr. κοτύλη, hålighet, skål, ledskål. Växtafdelningarna Monocotyledones o. Dicotyledones uppställdes redan af engelsmannen J. Ray (Rajus) († 1705), men den nuvarande användningen af orden i fråga går tillbaka till A. L. de Jussieu’s verk Genera plantarum (1789). De Candolle Théorie élém. de la botanique (1813) ombildade namnet till Dicotyledoneæ, fr. dicotylédonées (hvaraf formen dikotyledoné), o. tysken H. F. Link bildade i anslutning till κοτύλη (se ofvan) formen Dicotyleæ, t. dikotylen, hvaraf DIKOTYL (Link Elem. bot. 1: 367 (1837))]
bot. växt tillhörande den ena af de två stora hufvudafdelningarna af växter med fröhus, hvilken utmärker sig förnämligast därigenom att dithörande växter ss. embryo (i regel) hafva två hjärtblad; jfr DIKOTYL I. W. Hisinger i Jernk. ann. 1828, Bih. s. 17 (1829). De fullkomligaste (växterna) äro att söka bland Dicotyledonerna. Fries Bot. utfl. 2: 168 (1834, 1852). Till följe af detta hjertbladens förhållande indelas växterna i Hjertbladslösa eller Acotyledoner, dit de ofullkomligaste höra, Monocotyledoner med ett och Dicotyledoner med 2:ne eller flera hjertblad. Wahlberg Foderv. 14 (1835). Dikotyledoner med ett hjertblad förekomma, t. ex. Ficaria. Lundström Warming Bot. 83 (1882). Forssell Bot. 4 (1890).
Ssgr: DIKOTYLEDON-STAM10103~, äfv. 01003~2. Nyman Bot. 36 (1864). Fries Växtr. 33 (1884). —
-VÄXT~2, sbst. Arrhenius Term. 166 (1843).

 

Spalt D 1315 band 6, 1912

Webbansvarig