| Publicerad 1914 | Lämna synpunkter |
DILATIONERA, v. -ade.
(†) hafva fördrag (med ngt), låta ngt anstå, uppskjuta; jfr DILATERA, v.2, o. DIFFERERA I. Han .. lätt mana (dvs. kräfva) honom. Badh åter Sander, att han wille dilationera medh honom nogra dagar. Bidr. t. Åbo hist. I. 13: 117 (1638). Öster-Rijke (hade) illa handlat, inthet williat investiera (dvs. beläna) K. M:t, inthet (rent ut) afslagit, uthan dilationerat och oppehållit. RARP 6: 301 (1658). K. M. .. (hade) funnit för godt att på ett åhrs tijdh upskiuta och dilationera med succession, så att Enckian må emedlertijd sittia der oqwald. Cavallin Herdam. 2: 52 (cit. fr. 1671).
Spalt D 1374 band 6, 1914